Idag finns det 256 kibbutzer med runt 120 000 medlemmar. Grundtanken, att medlemmarna delar på ägande, ansvar och bestämmelser, är inte längre lika strikt.
- De som har växt upp här försöker ha kvar gemenskapen även om de inte är för de socialistiska tankarna, säger Erika Samuelsson, informationsansvarig på Israeliska Statens Turistbyrå.
Förändrade kibbutzer
Tidigare delade jordbruksamhällena på allt. Fick någon en TV var den allas. Inkomster gavs till samhället och tillbaks fick man fickpengar. Maten åts gemensamt och nödvändigheter som sjukvård och skolor fanns på området. Idag har tre fjärdedelar av de 256 kibbutzerna privatiserats.
- En del delades de upp för att några ville ha mer liberala tankar än andra, en del för att de inte gick ekonomiskt runt, säger hon.
- Men många som det gått bra för har kvar det socialistiska tänket.
Lockar barnfamiljer
På de privatiserade kibbutzerna har förändringarna inneburit löneskillnader och ett mer individuellt levnadssätt. Dessutom har man hittat nya inkomstkällor som industrier och villabyggen för utomstående. Områdena är trygga och lockar barnfamiljer. Många flyttar dit för det lugna livet, värderingarna och gemenskapen.
Påverkar invånarna
De nya invånarna påverkar samhällena, precis som volontärerna gjorde när de började besöka kibbutzer på 60-talet.
- Innan volontärerna kom levde de i en bubbla och volontärerna gav dem en helt ny världsbild med mode, kläder och fest.
Att volontära på en kibbutz innebär att arbetar mot mat, husrum och fickpengar. Minimumperioden är ofta två månader. Är du intresserad kontakta Svekiv eller kibbutzorganisationen i Tel Aviv.