För ett år sedan krävde miljö- och hälsoskyddsnämnden i ett föreläggande att alla de 115 nedlagda avfallsdeponierna runt Uppsala skulle kartläggas av kommunen. Men än har inventeringen inte börjat eftersom det funnits en oenighet inom kommunen om vem som ska stå för kostnaden. Nu har kommunstyrelsen gått in i frågan och lagt ett förslag på hur kostnaderna ska delas mellan flera förvaltningar så att inventeringsarbetet snabbt kan komma i gång.
I många fall handlar det om gamla lertäkter som blivit avfallsplatser med tiden. Det berättar Ebba Tiberg, miljö- och hälsoskyddsinspektör.
– De här miljöerna blir skräpmiljöer med tiden, ofta med mycket byggavfall. Det kanske inte är så förorenat egentligen, men det vet vi inte säkert och är det kommunen måste ta reda på, säger hon.
Ett exempel är Brillinge lertäkt som har redan sanerats av Atrium fastigheter, som exploaterat området.
– Man påträffade olja och metaller, men området var ändå inte så förorenat, säger hon.
Miljökontoret har pekat ut ett antal särskilt prioriterade deponier som bör inventeras först. Risken är att grundvattnet kan förorenas.
– Uppsala har en av Sveriges största vattentäkter i Uppsalaåsen, men vi har ingen reserv om den inte går att använda. Norr om Uppsala finns några deponier som ligger i vattentäktsområdets närhet, och de vill vi att man prioriterar först.
Kommunstyrelsens förslag om hur kostnaderna och ansvaret ska fördelas för inventering och sanering ska tas upp av kommunfullmäktige på nästa möte.