I den så kallade Casinohärvan som just nu avhandlas i Uppsala tingsrätt är 119 personer åtalade. Ärendet, som gäller bedrägerier och penningtvätt, är så stort att det inte varit praktiskt hanterbart att åtala alla misstänkta samtidigt. Därför ska ytterligare ett stort antal personer i Casinoärendet åtalas nästa år, enligt åklagarna.
Fallet är ett av de största som varit uppe i Uppsala tingsrätt och det kommer att ge konsekvenser för en rad andra ärenden.
Lagman Catarina Barketorp, som är chef för Uppsala tingsrätt, befarar att domstolen kommer att tvingas skjuta många rättegångar framåt i tiden.
– En domare i tingsrätt avgör i snitt drygt 320 mål per år. Casinomålet kommer att ta två domare i anspråk i nästan ett år när man ser till inläsning, förhandlingstid och tid för att skriva domen. Under den tiden kommer de alltså inte att hinna avgöra några andra mål, säger Catarina Barketorp.
I teorin kan det alltså handla om drygt 600 mål som försenas i tingsrätten, men hur många det blir i verkligheten är i nuläget omöjligt att säga.
Polisens förundersökning i Casinoärendet omfattar 17 000 sidor. Utöver det tillkommer en mängd dokument. Ett problem för tingsrätten är att datasystemet inte kan hantera så mycket material utan en del av arbetet måste skötas manuellt.
– Det är extremt tidsödande, kommenterar Catarina Barketorp.
Målet kräver personaltillskott i form av till exempel handläggare och vakter. För att täcka utgifterna har tingsrätten fått ett extra anslag på 3 miljoner kronor.
Den stora kostnaden kommer dock att visa sig i form av advokaträkningar. Med tanke på att över hundra advokater är inkopplade på målet och att timarvodet är cirka 1 400 kronor lär slutsumman landa på åtskilliga miljoner.
En statlig utredning som blev klar i juni har haft till uppdrag att föreslå åtgärder för att begränsa arbetsinsatsen vid brottmål av den här storleken.
Ett av förslagen innebär att en misstänkt som samarbetar under polisutredningen ska kunna få vissa fördelar. Lämnar den misstänkte uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av den egna brottsligheten ska personen kunna avtala med åklagaren om maxstraff.
Det överenskomna maxstraffet ska preciseras i stämningsansökan och domstolen får sedan inte utdöma en strängare påföljd.
Samarbetet med åklagaren ska även kunna innebära att polisutredningen begränsas för ett visst brott. Villkoret är att den misstänkte lämnat information som bidragit till att det aktuella brottet lättare kan klaras upp.
Redan med dagens lagstiftning kan en misstänkt som kommer med uppgifter om sina brott få strafflindring. Men då krävs att personen lämnar informationen innan det finns någon övertygande bevisning. Det kravet finns inte i utredningsförslaget.
Utredningen har av rättssäkerhetsskäl avstått från att förorda en modell med kronvittnen. Ett kronvittne är en brottsmisstänkt person som mot löfte om strafflindring avslöjar andras brottslighet.