Hus i skyn inget för Uppsalabor
Det råder knappast någon höghusfeber i Uppsala. Åtta av tio uppsalabor är emot byggande av skyskrapor i city. - Det finns inget egenvärde i att bygga högt, säger stadsbyggnadsdirektör Anders Erixon.
84 procent av de tillfrågade gillar inte tanken på skyskrapor i Uppsala och endast tolv procent stödjer byggprojekt av det slaget.
Kvinnor är mer negativa än män. 91 procent av kvinnorna i undersökningen svarade nej mot 77 procent bland männen. Bara sju av hundra kvinnor vill ha skyskrapor i Uppsala.
Äldre mest negativa
Allra störst motstånd finns bland dem som är 60 år eller äldre där 93 procent inte skulle uppskatta om det byggdes höga hus i staden. Bland de yngre är motståndet inte lika kompakt men det är ändå en stor majoritet, 74 procent, av de tillfrågade mellan 18 och 29 år som säger nej till skyskrapor.
Ser man till de tillfrågades politiska sympatierna så är det ingen skillnad mellan blocken men det skiljer något mellan olika partier. De som tänker rösta på centern och miljöpartiet är mest negativa medan vänsterns och folkpartiets väljare är mest positiva till byggandet av skyskrapor i Uppsala.
Anders Erixon är stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun. Han tror att en skyskrapa skulle kunna bli ett störande moment i stadsbilden.
— Vi ska värna om den siluett vi har med Slottet och Domkyrkans två spiror, säger Anders Erixon.
Följer folkviljan
Han ser resultatet från temo-undersökningen som en bekräftelse på att kommunen gjort rätt som inte skaffat en skyskrapa.
— Vi ska inte göra något som våra invånare inte vill ha. Om åtta av tio inte vill ha skyskrapa då ska vi inte ha en heller.
Anders Erixon vill behålla det han kallar småstadens charm och är tveksam till att en skyskrapa skulle passa in i den bilden.
— En stor del av Uppsalas identitet ligger i att det finns en småstadskänsla här trots att det är en stor stad. Det är värt att slå vakt om.
UNT: Är Uppsala lite motvalls mot det som är nytt?
— Jag tycker inte det. Se på Musikens hus. Det är ett tydligt exempel på ett ultramodernt bygge som är både djärvt och modigt, säger Anders Erixon.
Tidigare har inget hus i centrala Uppsala tillåtits höja sig över Slottets sockel. Enligt stadsbyggnadsdirektör Anders Erixon lever den traditionen kvar i dag. Han kan ändå tänka sig en skyskrapa men att ett sådant hus i så fall måste fylla en funktion.
— Det finns inget egenvärde i att det är högt. Det handlar om vad en byggnad ska ha för innehåll, att den utgör en identitet. Om FN skulle vilja lägga sitt högkvarter här, då kan det vara läge för en skrapa, säger Anders Erixon.
FAKTA Skyskrapor
För att få kallas skyskrapa ska en byggnad vara minst 35 meter hög och ha minst tolv våningar. Därmed diskvalificeras många höga byggnader som Domkyrkan i Uppsala och Eiffeltornet.
Ordet skyskrapa har vi lånat från engelskans "skyscraper" som syftar på att byggnaden tycks så hög att den skrapar i skyn.
De första skyskraporna byggdes i Chicago och New York i slutet av 1800-talet. De första skyskraporna i Sverige var Kungstornen på Kungsgatan i Stockholm.
Världens högsta skyskrapa finns i Taipei, Taiwan och mäter 509 meter. Turning Torso i Malmö med sina 190 meter och 57 våningar blev högsta skyskrapan i Sverige när den blev färdigbyggd förra året.
Den högsta byggnaden i Uppsala är den 119 meter höga Domkyrkan.
Så jobbar vi med nyheter