Husdjuren Àr vÄrt allt
Ett husdjur vÀcker kÀnslor, men hur starka kan de bli? Vi trÀffar tre husdjursÀgare och pratar relationer.
Foto: Staffan Claesson och Sven-Olof Ahlgren
Dragiga Bajic trodde aldrig att hon skulle kunna tycka om en fÄgel sÄ mycket.
- Han fÄr höra varje dag hur mycket jag Àlskar honom. Det Àr som att han en mÀnniska i huset. Han Àr helt enkelt underbar!
Vi sitter och pratar om papegojan Pajo i en och en halv timme utan att det blir lÄngtrÄkigt. Han har en fascinerande personlighet som genererar massor av roliga historier.
I början Àr Pajo försiktigt avvaktande och plirar misstÀnksamt mot oss frÄn buren. NÀr han fÄtt visa alla sina konster i soffan och spatserat en stund pÄ glasbordet i teverummet förvandlas han till en kelsjuk posör.
- Han Àr vÀldigt speciell. Han Àr min lilla bebis och jag pratar om honom som jag gör om mina barn, berÀttar Dragica Bajic.
Pajo Àr en 7-Ärig gulnackad Amazonpapegoja. Med tanke pÄ att papegojor kan bli uppÄt 90 Är gamla Àr han fortfarande en liten knatte som har mÄnga Är kvar till vuxenlivet. DÀrför mÄste man uppfostra honom som ett barn och belöna nÀr han gör nÄgot bra, sÀger Dragica Bajic.
Hon beskriver Pajo som nyfiken och framför allt prÀglad av familjen han bor i.
- Han Àr lik oss. NÀr vi blir arga sÄ lÄter vi en massa. Och nÀr vi Àr glada sÄ sprudlar vi av glÀdje. Pajo apar efter. Han kan skrika och vara aggressiv. NÀr han Àr pÄ gott humör lÄter han ocksÄ mycket, fast pÄ ett annat sÀtt, berÀttar Dragica Bajic.
Hon, liksom övriga familjen, har sina rötter i Serbien. Och Pajo, ja han Àr tvÄsprÄkig, han ocksÄ förstÄs.
De första Ären pratade han mest svenska eftersom barnen hade sÄ mÄnga kompisar hemma pÄ den tiden. Han lÀrde sig svenska ord som mamma, kom hit, hej, hejdÄ, vem Àr det, vad sÀger du?
Numera pratar han bÄde serbiska och lite svenska. Och han kan kopiera röster sÄ att det lÄter exakt som den person han hÀrmar.
NÀr Dragica Bajic lagar mat sÀger han "HallÄ, hallÄ", för att pÄkalla uppmÀrksamheten. Sen skriker han "mamma" och om hon inte svarar skriker han uppfordrande "mamma", tills hon svarar, precis som barn gör.
"Hon gillar att sitta pÄ min axel"
- Paris Àr gullig. Hon har en alldeles speciell plats i mitt hjÀrta, sÀger Martin Almström och lyfter varsamt upp henne i sin hand
Paris Àr en vackert mönstrad leopardgeckoödla som bÀr pÄ ett tufft förflutet.
Vi stÄr i köket hemma hos Martin Almström i Ramstalund och fascineras av hennes nyfikna uppsyn och vackra skinn.
NÀr han tog hand om henne för ett Är sedan sÄg hon ut som ett vandrande skelett.
- Jag fick henne av en kompis, som i sin tur fick henne pÄ köpet nÀr han köpte en begagnad tvÀttmaskin pÄ annons. Paris och hennes mamma Nancy ingick i köpet. Hon blev inte sÄ vÀl omhÀndertagen och var bÄde uttorkad och avmagrad. Hon sÄg ut som en anorektisk Paris Hilton sÄ jag döpte henne till Paris, berÀttar Martin Almström.
Han har till och med tatuerat in en bild av Paris pÄ sin högerarm, sÄ mycket betyder hon för honom.
- Jag har pysslat om henne extra mycket för att fÄ henne tillbaka till livet igen, sÀger Martin Almström, som Àven har tvÄ skÀggagamer och ytterligare tvÄ leopardgeckoödlor i sin Àgo.
Han berÀttar att Paris Àr vÀldigt snÀll och lugn, till skillnad frÄn pojkvÀnnen, som Àr livlig och klÀttrar runt i terrariet pÄ nÀtterna. Paris har ett annat temperament.
Paris har hunnit ta sig ner pÄ köksbordet och stannar till efter nÄgra steg, strÀcker ut sin rosa tunga och slickar sig om munnen. Det gör hon för att fukta lÀpparna.
Martin Almström tycker att det gÄr att ha en relation till en ödla, tvÀrtemot vad mÄnga sÀkert tror.
- Om hon hör mig prata och ser mig komma in i rummet gÄr hon fram till glaskanten och tittar nyfiket. Hon gillar att sitta pÄ min axel och gÄ runt pÄ datorn nÀr jag sitter dÀr.
Han klappar henne lite lÀtt över nosen och ryggen, funderar en stund nÀr han fÄr frÄgan om man kan hysa varma kÀnslor för en ödla.
- Vi har tvÄ hundar i familjen ocksÄ. Jag gör ingen skillnad pÄ dem. Jo, kanske, tillÀgger han. Jag blir nog mer ledsen nÀr hon gÄr bort eftersom hon var sÄ ömtÄlig nÀr jag fick henne, jag har ömmat extra mycket för att fÄ henne frisk igen.
"Hon Àr som en lite bÀver"
Chinchillor Àr egentligen inte sÄ keliga.
Men Chillan, en 5-Ärig Chinchillahona tycker om att bli kliad bakom öronen och under hakan.
- Hej gumman, kom vÀnnen, sÀger Hélen Wiklund med en lockande ton nÀr Chilla ska fÄngas in.
Chillan sitter i en jÀttebur med flera hyllplan att hoppa runt pÄ, tillsammans med dottern Smilla. Chinchillor Àr inga ensamvargar, de vill ha sÀllskap och ska ha minst en lekkamrat i buren.
- Eftersom de har varandra behöver de inte sÄ mycket mÀnsklig kontakt men Chilla tycker om att jag pysslar med henne. Jag kan sitta i soffan och klia henne nÀr vi tittar pÄ tv, berÀttar Hélen Wiklund.
Hon blev fascinerad av chinchillor efter att familjens katt gick bort för nÄgra Är sedan.
- Jag ville ha ett pÀlsdjur som var större Àn en ökenrÄtta. Eftersom jag föder upp ökenrÄttor och har tillrÀckligt av dem, ville jag testa en gnagare som Àr lite större, förklarar Helén Wiklund.
Chillan ser ut som en blandning mellan kanin, mus och marsvin och har en mjuk, nÀstan sammetsliknande pÀls. MÄnga förknippar just pÀlsen med chinchillor och det finns fortfarande chinchillafarmare i Sverige som föder upp dem för deras pÀls skull.
- Som sÀllskapsdjur Àr chinchillor vÀldigt roliga och speciella. Det Àr ett annorlunda djur men inte sÄ udda att man inte har kunskap om deras skötsel och beteende, sÀger Helén Wiklund.
Hon berÀttar att Chillan Àr snÀll och vÀldigt godmodig. Men hon kan ocksÄ busa.
- Hon Àr som en lite bÀver. Jag kan sÀga att jag hyste helt andra kÀnslor för henne en gÄng nÀr hon smitit ut och förstört vÀggarna i badrummet. DÄ var jag mindre förtjust i dig, skrattar Helén Wiklund och ger Chillan en puss pÄ kinden.
FAKTA
SÀllskapsdjur fÄr oss att mÄ bÀttre, visar forskning. Allt ifrÄn hundar och kaniner till reptiler och fiskar förbÀttrar mÀnniskors hÀlsa och livskvalitet.
* För barn Àr djur viktiga kamrater. En undersökning visar att de flesta barn anger ett djur nÀr de listar sina tio viktigaste relationer. Barn som har djur mognar fortare Àn andra barn, har lÀttare att anpassa sig socialt och lÀttare för att uttrycka sig och fÄ kontakt med andra mÀnniskor.
* Ungdomar som har mycket kontakt med djur har bÀttre sjÀlvförtroende. För skilsmÀssobarn kan ett djur fungera som stöd och en vÀn de kan söka tröst hos. Den kan ocksÄ hjÀlpa till att skingra oroliga tankar.
* För mÀnniskor som hamnat snett i livet kan umgÀnget med ett djur förbÀttra livskvaliteten. Katter, hundar och illrar förekommer pÄ flera svenska fÀngelser.
* För Àldre kan ett husdjur leda till bÀttre hÀlsa och livsinnehÄll och mÄnga Àldreboenden har dÀrför katter, hundar och fÄglar som ett socialt smörjmedel mellan de Àldre eftersom de dÄ fÄr nÄgot att titta pÄ och börja prata om.
* Ett husdjur Àr ocksÄ ett bra botemedel mot stress. En amerikansk studie visar att djurÀgare Àr mindre stressade Àn icke-djurÀgare och att stressen minskar ju mer de umgÄs med sitt djur.
Vart tredje hushÄll i Sverige har ett sÀllskapsdjur.
KÀlla: www.manimalis.se, en ideell organisation som sammanstÀller forskning om husdjur.
Antal sÀllskapsdjur i Sverige:
Katter 1,6 miljoner
Hundar 950 000
Gnagare 500 000
FĂ„glar 340 000
Fiskar 6,5 miljoner
KÀlla: Agria DjurförsÀkring, Svenska Kennelklubben och SLU.
Husdjurens tio-i-topp:
@3atext:
1. Katt
2. Hund
3. Kanin
4. Marsvin
5. Hamster
6. Akvarium
7. FĂ„glar
8. Mus/RĂ„tta
9. Sköldpadda
10. Reptiler
SÀllskapsdjur fÄr oss att mÄ bÀttre, visar forskning. Allt ifrÄn hundar och kaniner till reptiler och fiskar förbÀttrar mÀnniskors hÀlsa och livskvalitet.
* För barn Àr djur viktiga kamrater. En undersökning visar att de flesta barn anger ett djur nÀr de listar sina tio viktigaste relationer. Barn som har djur mognar fortare Àn andra barn, har lÀttare att anpassa sig socialt och lÀttare för att uttrycka sig och fÄ kontakt med andra mÀnniskor.
* Ungdomar som har mycket kontakt med djur har bÀttre sjÀlvförtroende. För skilsmÀssobarn kan ett djur fungera som stöd och en vÀn de kan söka tröst hos. Den kan ocksÄ hjÀlpa till att skingra oroliga tankar.
* För mÀnniskor som hamnat snett i livet kan umgÀnget med ett djur förbÀttra livskvaliteten. Katter, hundar och illrar förekommer pÄ flera svenska fÀngelser.
* För Àldre kan ett husdjur leda till bÀttre hÀlsa och livsinnehÄll och mÄnga Àldreboenden har dÀrför katter, hundar och fÄglar som ett socialt smörjmedel mellan de Àldre eftersom de dÄ fÄr nÄgot att titta pÄ och börja prata om.
* Ett husdjur Àr ocksÄ ett bra botemedel mot stress. En amerikansk studie visar att djurÀgare Àr mindre stressade Àn icke-djurÀgare och att stressen minskar ju mer de umgÄs med sitt djur.
Vart tredje hushÄll i Sverige har ett sÀllskapsdjur.
KÀlla: www.manimalis.se, en ideell organisation som sammanstÀller forskning om husdjur.
Antal sÀllskapsdjur i Sverige:
Katter 1,6 miljoner
Hundar 950 000
Gnagare 500 000
FĂ„glar 340 000
Fiskar 6,5 miljoner
KÀlla: Agria DjurförsÀkring, Svenska Kennelklubben och SLU.
Husdjurens tio-i-topp:
@3atext:
1. Katt
2. Hund
3. Kanin
4. Marsvin
5. Hamster
6. Akvarium
7. FĂ„glar
8. Mus/RĂ„tta
9. Sköldpadda
10. Reptiler
SĂ„ jobbar vi med nyheter