I jakten på gamla anor

Släktforskning är ofta ett strikt egoistiskt intresse, men Holger Olssons forskning är av stort värde även för den som inte ingår i hans kartläggning. De som släktforskar brukar liksom Holger Olsson i regel nå ner till 1630-talet. Men genom att han kartlagt samtliga personer i en släkt, inklusive nu levande, kan andra släktforskare för första gången få en uppfattning om storleken på sitt eget släktträd.
- Ja, går man så långt tillbaka i tiden blir det kolossalt mycket folk, säger Holger Olsson, medan vi slår oss ner i det väl utnyttjade pausrummet med pentry, kaffeautomat och mikrovågsugnar. Då och då kommer nyanlända släktforskare in och stoppar lunchlådor i kylskåpet. Sedan skyndar de mot forskarsalen med äventyr i blick.

Varje vardag mellan 9 och 14 sitter Holger Olsson på "sin" plats, forskarbord 47. Han blev intresserad av släktforskning redan i början av 1950-talet. På den tiden var det originalhandlingar som gällde, och han satt på Slottet och läste gamla kyrkböcker.
- Mormonerna hade inte hunnit börjat mikrofilma dem än.
Under decennierna som gått har han upplevt mikrofilmer, mikrofichekort och släktforskning via nätet. Det var när han pensionerades från Sätra Hälsobrunn för 13 år sedan som släktforskningen blev en heltidssyssla.

Holger Olsson har de senaste åren metodiskt dokumenterat familjeträdet efter vallonsmeden Daniel Piett, född runt 1630, som han är släkt med i rakt nedstigande led genom sin mormor. Alla ättlingar fram till våra dagar finns kartlagda i ett tabellsystem. Arbetet har resulterat i en cd med 11 300 personer fördelade på 3 900 familjer.
- Ja, nog får man ha tålamod, säger Holger Olsson, när jag skakar på huvudet åt det orimligt omfattande arbetet.
Få släktforskare kan hävda att de är "färdiga" med sin forskning. Men det kan Holger Olsson, och det var inte en odelat positiv upplevelse.
- Det kändes så tomt när jag var klar, och jag tänkte: Men vad ska jag göra nu?

Han tycker att alla pensionärer som saknar sysselsättning skulle börja släktforska.
- Det är spännande, nyttigt och socialt. I dag sitter många hemma framför datorn och släktforskar. Det är inte alls samma sak som att vara här. Personalen är hjälpsam och trevlig, och man lär känna andra forskare, säger Holger Olsson, innan han vänder sig mot läsapparaten och fördjupar sig i sitt nya projekt: att kartlägga en biskop Berinus som levde i Västerås på 1500-talet.

I jakten på gamla anor

Redan en god stund före klockan nio köar släktforskarna utanför Landsarkivets forskningssal. Hängivnast av alla är 78-årige Holger Olsson, pensionerad kamrer från Uppsala, som suttit här och forskat på heltid de senaste sex åren.