Ifrågasatta friskolor får miljoner

Uppsala kommun misstänker att vissa friskolor får miljontals kronor för mycket och under­söker om det går att förändra ersättningarna.

Uppsala2009-05-04 06:03
Kommunen ville tidigare granska friskoleelevers betyg för att veta hur ersättningen bör utformas men hindrades av sekretessen.

Många friskolor sätter samman en meny av kurser till ett så kallat specialutformat program. Skolinspektionen bestämmer sedan vilken ersättning som kommunen ska betala friskolorna för de olika programmen.

Redan 2001 vände sig Upp­sala kommun till domstol och hävdade att It-gymnasiet överutnyttjade ersättningarna för ett special­ut­format it-program. Dåvarande Skolverket hade beslutat att it-utbildningen låg nära elprogrammet och att det var den ersättningen som gällde. Kommunen hävdade att utbildningen mer liknade det naturvetenskapliga programmet, som hade 39 procent lägre ersättning.

Kommunen beräknade merkostnaderna till 13 miljoner under en treårsperiod och hävdade att It-gymnasiet anpassat sin utbildning till ersättningssystemet. Men kommunen fick avslag i domstol och under åren har utbetalningarna fortsatt.
- Hela ersättningssystemet är fel, vi konkurrerar inte på lika villkor med friskolorna, anser Ove Bergvall, fram till nyligen chef för kommunens gymnasieskolor.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, UAN, utreder nu om ersättningsmodellen bör förändras. I så fall kan UAN komma att begära åtgärder från Skolinspektionen.
- Misstanken är att flertalet av eleverna vid exempelvis It-gymnasiets it-utbildning får en utbildning som mer liknar naturvetenskaps- eller teknikprogrammet, vilka ger en lägre ersättning, säger Leif Wiklund, uppdragsstrateg vid Uppsala kommun.

Inom varje program kan eleverna välja mellan en rad kurser, men kommunen har inte full insyn i vilka kurser de läser. Ersättningen bör styras utifrån vilka kostnader skolan har för kursinnehållet, resonerar kommunen.

För att utreda om ersättningsnivån ligger rätt har kommunen tidigare velat ta del av friskole­elevernas slutbetyg.
- Genom att granska betygen hade vi kunnat se vilka kurser de gått. Om utbildningens innehåll legat närmare något annat program hade vi kunnat överklaga. Men våra jurister bedömde att friskolebetyg inte är offentliga handlingar, därför gick det inte, uppger Leif Wiklund.

Kommunen finansierar alltså en verksamhet utan att veta vad pengarna används till eller ens om ersättningen är skälig.

Mohamad Hassan (FP), ordförande vid UAN, tycker det är svårt att bedöma om friskolorna är överkompenserade.
- Det kan säkert vara så för något program, men jag tror inte det gäller generellt.

2005 inspekterades It-gymnasiet i Uppsala av Skolverket, som konstaterade att skolans it-utbildning inte innehöll den kostsamma kursen elkunskap, som är central inom elprogrammet.
Alla naturvetenskapsprogrammets, men inte elprogrammets, karaktärsämnen gick att läsa vid it-utbildningen. Detta trots att ersättningen utgick enligt elprogrammets normer.

It-gymnasiet, som i dag finns på sju orter, har under de fyra senaste åren gjort en vinst på sammanlagt 81 miljoner kronor.
- Utbildningen har utformats efter arbetsgivarnas önskemål och har inte anpassats till ersättningssystemet, säger Karin Iversen Boman, administrativt ansvarig vid It-gymnasiet.
Hon tycker det är märkligt att kommunen ifrågasatt It-gymnasiet och framhåller att ersättningarna fastställs av Skolinspektionen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om