Inga apkonster från regeringen
Den nuvarande oppositionen verkar inte lika ångerfull. Socialdemokraterna sa sig visserligen alltid värna eleverna på yrkesprogrammen, men drev likafullt en skolpolitik som förringade deras kunskaper: alla elever skulle ges högskolebehörighet, kosta vad det kosta ville. Att kravet var orealistiskt, inte utgick från elevers olika förutsättningar och nedvärderade praktiska yrken, var mindre viktigt när man fick formulera storstilade femtioprocentsmål.
Och nu vet vi hur det har gått. Kravet på en allmän högskolebehörighet har som ingenting annat slagit ut elever från gymnasieskolan. De stora förlorarna är alla företag i behov av kompetent arbetskraft. Och så eleverna själva förstås.Behovet av skickliga byggnadsarbetare, hantverkare och undersköterskor försvann ju inte bara för socialdemokratiska visionärer drömde om ett samhälle där alla var ingenjörer
eller läkare.
Från borgerligt håll har det varit annat ljud i skällan. Jan Björklund har aldrig hymlat om vad han anser: praktiska kunskaper ska värderas lika högt som teoretiska kunskaper, inte som en fattig kusin från landet. Den nya gymnasieskolan kommer också att innebära en uppvärdering av yrkesprogrammen, men redan till höstbudgeten sker stora förändringar.
Genom bland annat fler lärlingsplatser och en storsatsning på yrkesutbildning på komvuxnivå, vill regeringen stärka praktiska studier. Fredrik Reinfeldt visste vad han sa när han förra veckan nöjt konstaterade att "nu kommer det visa sig att den som spar han har". Då handlade de om fem miljarder till forskningen, nu är det 1,8 miljarder till yrkesutbildningen.
Det står i bjärt kontrast mot den socialdemokratiska skolsynen och är ett steg i rätt riktning. Med Björklund och hans kolleger vid rodret är det yrkeseleverna i hus 4 som blir vinnare, inte de tvärsäkra naturvetarna i byggnaden bredvid.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!