Videon är inte längre tillgänglig
Hur mycket satsar landstinget i Uppsala län på forskning och utveckling, FoU, varje år? Frågan går till Maud Sehlstedt, controller på landstingets ekonomiavdelning.
– Oj, vi har inte någon speciell budget för det. Men vi brukar säga att det är 180 miljoner kronor om året.
Hur vet ni det?
– Ja, det kan man undra. Jag tror att man har räknat upp den summa som avsattes i slutet på 90-talet. Pengarna är fördelade över hela budgeten.
Men har landstinget kontroll över var pengarna går?
– Du får ringa forskningsdirektören Sune Larsson och fråga.
Sune Larsson är professor, överläkare och Akademiska sjukhusets forskningsdirektör. Enligt honom själv så är det han som ska veta var FoU-pengarna har gått och hur mycket pengar det handlar om.
– Men jag har ingen aning. Det kan vara noll kronor per år, det kan vara 200 miljoner. Ingen vet. Det är anmärkningsvärt att jag inte vet, men än värre vore det om jag inte försökte göra något åt det. Jag har under flera år diskuterat det här med politikerna för att få tydliggjort hur mycket medel som används och till vad, säger han.
I fjol gjorde Läkarförbundet en utredning av landstingets egna forsknings- och utvecklingsmedel vid Sveriges sex universitetssjukhus. Medan fyra av sex sjukhus detaljerat redovisar hur stor andel av medlen som gått till hyra, projektmedel, infrastruktur och så vidare, redovisar Akademiska sjukhuset 90 procent som ”ospecificerade kostnader”. Även Göteborg har svårt att visa var pengar går.
Räknar vi på att 160 miljoner om året igenomsnitt lagts på FoU sedan år 2000, och drar bort de 10 procent som specificeras i Läkarförbundets undersökning, får vi sammanlagt knappt 1,5 miljarder kronor som ingen vet var de finns eller hur de har använts.
Sune Larsson är säker på att det bedrivits och bedrivs kompetent forskning och utveckling för de här pengarna. Men ingen har överblick. Ett stort problem, menar han, är att det inte går att styra pengarna till för sjukhuset angelägna områden. Ett annat är det inte går att säkerställa att nedskärningar inte drabbar viktig forskning.
– Egentligen borde vi kanske öka den här posten för att i framtiden kunna behandla patienter snabbare och bättre, säger han.
2007 pekade landstingets revisorer på att FoU inte särredovisas. Landstingsstyrelsen svarade med att säga att det vore önskvärt med en redovisning och att ett arbete pågår. Vet då landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) i dag, över två år senare, hur mycket pengar han och kollegerna lägger på forskning och utveckling i budgeten?
– Jag önskar att jag visste. Det här är ett eftersatt område, och det är dags att ändra på det nu, säger Erik Weiman.
Vart vänder jag mig om jag som läkare vill använda era FoU-medel?
– Jag kan inte svara på det. Jag är också nyfiken.
Erik Weiman är säker på att det bedrivs viktig forskning för landstingets pengar, men erkänner att forsknings- och utvecklingsfrågorna fått stå tillbaka när den ekonomiska situationen tagit landstingsstyrelsens uppmärksamhet.
– Det är mitt ansvar att se till att vi har en organisation som utgår från våra olika roller som forsknings-, regions- och länssjukhus. Vi gör nu förändringar i styrningen som ska se till att det blir så.
I en intervju i UNT 24 lyfte landstingsdirektör Kerstin Westholm fram forskningen som den första förklaringen till Akademiskas ständiga underskott.
– Det är ett farligt sätt att se det. Sjukvård och forskning gagnar varandra, säger Erik Weiman.