Den ökande tillströmningen av tiggare från bland annat Rumänien skapar förvirring bland myndigheterna. Medan en del kommuner öppnar härbärgen för EU-migranter väljer andra att ge dem en biljett till hemresan.
Men vilka insatser är bäst? För bara några veckor sedan tillsatte regeringen en särskild samordnare, Martin Valfridsson, som ska lyfta fram lämpliga exempel och stötta samarbetet mellan bland annat kommuner, landsting och frivilligorganisationer.
– Jag ska även se hur frivilligorganisationer i Sverige kan hjälpa utsatta personer att få utbildning och försörjning i sina hemländer, säger Martin Valfridsson.
Vidare ska en enhet inom polisen utreda vilken brottslighet som finns kopplad till EU-migranterna. Det rör sig både om brott de utsätts för och brott de gör sig skyldiga till.
Även på nationell nivå har det börjat hända saker. Under den förra regeringen skar det sig rejält mellan Sverige och Rumänien. Demokratiminister Birgitta Ohlsson sa att hon blev "vansinnig" på Rumäniens ointresse att hjälpa fattiga romer medan en rumänsk minister betecknade uttalandet som ett slag över munnen.
Men i slutet av januari bjöd den nya regeringen in Rumäniens socialminister Rovana Plumb för att diskutera frågan om EU-migranter.
Under presskonferensen hävdade hon att romer inte diskrimineras i Rumänien. Utkomsten av mötet blev att Sverige ska försöka hjälpa Rumänien att bygga upp ett välfärdssystem.
På måndag den 9 mars undertecknas avtalet som syftar till att hjälpa socialt utsatta EU-medborgare.
Vilka rättigheter har då medborgare från andra EU-länder som befinner sig i Sverige? Här är en lista:
* Vistelse. En medborgare från ett annat EU-land får vistas i Sverige i tre månader så länge personen inte utgör "en orimlig belastning" på välfärdssystemet.
* Sjukvård. Personer från andra EU-länder som är tillfälligt i Sverige har rätt till nödvändig, icke-planerad sjukvård. Övrig sjukvård som ges i Sverige ska betalas av personens hemland.
* Socialtjänst. Personer som befinner sig tillfälligt i en kommun har bara rätt till nödhjälp vilket kan innebära exempelvis mat, logi eller biljett till hemresa.
* Skola. EU-medborgare utan uppehållsrätt i Sverige har inte rätt till utbildning men kommunerna kan välja att ändå ta emot barnen i skolan.
Organisationen Sveriges kommuner och landsting har undersökt hur många EU-migranter i akut hemlöshet som kommer hit. I maj 2014 beräknades det röra sig om mellan 800 och 2 000 personer.
Källa: Regeringen