Inspelat fågelskri nytt vapen mot störande kajor

Ett ångestskri i nöd ska rensa parker, uteserveringar och åkrar från en av Uppsalas vanligaste fridstörare, kajan. En akustisk fågelskrämma är kommunens nya vapen för att skingra de största flockarna.

Uppsala2005-08-04 00:00
Kajan må vara ett av Uppsalas säkraste kännetecken — klagomålen mot fågeln växer hos Uppsala kommun. Föräldrar, barn och gamla i parken, matgästen på uteserveringen och bonden på åkern — alla har de blivit måltavla för kajans lämningar. Djuren skränar, smutsar ned och gör folk sömnlösa, konstaterar Leif Andersson på fritids- och naturkontoret.
— Dessutom kostar det pengar att sanera efter fåglarna. Och de förstör skörden på åkrarna nära staden, berättar han.
Det nya vapnet är det inspelade skriet från en nödställd kaja, just när den fastnat i rovfågelns klor. Två särskilt konstruerade högtalare har köpts in för test, med start kommande vecka. Tanken är artfränderna ska bli så oroade att flocken splittras.
— Vår förhoppning är att de söker sig till platser där de gör mindre skada, säger Leif Andersson.

Första fågelskrämman i Vasaparken
Den akustiska fågelskrämman har utvecklats i Vänge, väster om Uppsala, och består i princip av en högtalare preparerad med inspelade skrin från olika fågelarter.
— Kajans flockbeteende gör att fåglarna söker sig till ljudet för att undsätta den nödställda. När det upprepas flera gånger utan att de finner någon blir de störda, berättar Leif Andersson.
UNT: Finns det inte risk att boende i området bli lika störda?
— Ljudet sänds i intervaller under någon halvtimme på kvällen, just när fåglarna slår sig ned för natten. Tekniken är specialkonstruerad för att sända ljud horisontellt en lång sträcka, förklarar han.
I ett första test placeras en skriande fågelskrämma i Vasaparken i Luthagen, där kajorna redan lämnat tydliga spår i den nybyggda lekparken. Den andra ska användas tillsammans med sedvanlig avskjutning på åkermark i stadskanten, där fåglarna äter upp omogna frön och bryter ned strån.
Hur många kajor som finns i Uppsala vet ingen, men enligt Leif Andersson har flockarna växt de senaste åren. Kanske kan ornitologer ge en fingervisning i höst, när ett försök att inventera beståndet inleds.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om