Edda förskola i Valsta har funnits sedan 1975 och är en av de äldsta förskolorna i Sigtuna kommun. Där vistas närmare 200 barn och cirka 40 pedagoger.
En del av byggnaden är nyare. Tillbyggnation gjordes för sju år sedan.
Jag välkomnas in på storbarnsenheten, Humlan, som är den största avdelningen, av Rosa El-Mahdi.
Hon har jobbat på Edda förskola i 30 år och har sett hur förskolans pedagogik förnyats i takt med det moderna samhällets utveckling. Hon kallas pedagogista, ett begrepp som är inlånat från Italien och som betyder pedagogisk ledare.
Rosa El-Mahdi visar de olika rummen där barnen får utforska och skapa. Miljön används som ”den tredje pedagogen”. Det har byggts upp miljöer som är tillgängliga och undersökningsbara för barnen.
Det finns ett stort rum för bygg- och konstruktion. Här finns lekmaterial, till exempel pärlor, stenar och träbitar sorterade i olika behållare. Pedagogerna instruerar inte barnen vad de bör göra med materialen, utan barnen får själva bygga och skapa.
De vuxna ska bara vara medforskare och utmanare.
I ateljérummet sitter barnen Valerie Mousa och Levia Ristic Mimon och målar.
– Vi ska göra ett hus och hamburgare, säger Levia Ristic Mimon glatt.
I ateljérummet finns våta material som lera och vattenfärger. I ritrummet finns torra material som kritor, pennor och tejp. Barnen har därmed olika material att uttrycka sig med. Det finns även ett samlingsrum med en stor tv-apparat samt en matsal.
En grundtanke i Reggio Emilia-pedagogiken är att barn är intelligenta, kommunicerar på olika sätt och att varje barn är unikt och bär på sin egen historia och erfarenhet.
– Genom att bekräfta barnens unika egenskaper och rättigheter kan man ta ställning för världen och världen i en ständig demokratisk process.
Pedagogiken startades nämligen efter andra världskriget, när kvinnor i staden Reggio Emilia i Italien ville att deras barn skulle växa upp till självständiga individer utan krig och förtryck. Det var en sorts motståndsrörelse mot fascism.
Bland alla kreativa redskap finns också modern utrustning som surfplattor.
– De är barnens surfplattor. Alla avdelningar på alla kommunala förskolor i Sigtuna kommun får sådana på grund av en stor satsning på IKT (Informations- och kommunikationsteknik), säger Rosa El-Mahdi.
Är det bra att femåringar leker med sådana på förskolan?
– Jag kan inte säga om det är bra eller inte, men vi använder inte surfplattor som spel utan som ett kreativt verktyg för att skapa berättelser.