Inte bara ekonomi bakom kyrkoavhopp
320 medlemmar i Domkyrkoförsamlingen utträdde ur Svenska kyrkan under år 2006. Sedan ett par år får de som lämnar församlingen också besvara en enkät om anledningen. UNT har läst årets utträdesansökningar. Svaren är motstridiga, men visar att skälen inte främst är ekonomiska.
kyrkans inställning till kvinnoprästmotstånd och homosexualitet.
För fortfarande, 50 år efter att den första kvinnan prästvigdes, är kvinnoprästmotståndet ett skäl att lämna kyrkan - oavsett om man tycker att kyrkan mobbar präster med avvikande syn i ämbetsfrågan eller om man tycker att kyrkan är flat mot kvinnoprästmotståndare.
Samma, vitt skilda uppfattningar finns bland utträdarna om hur kyrkan skall förhålla sig till bland annat samkönade äktenskap. En ung kvinna lämnar kyrkan för att hon inte får gifta sig där, andra utträder i protest mot Svenska kyrkans "tillåtande" attityd mot homosexualitet. En medelålders man kan inte kvarstå i kyrkan därför att ärkebiskopens välsignelse av homosexuella inte stämmer med hans tro.
Alltid delad
På frågan hur Svenska kyrkan skall kunna hantera alla skiftande synpunkter svarar Jonas Lindberg, domkyrkokomminister, att kyrkan under hela historien delats upp i mindre grupper, men gång på gång återförenats.
- Även om dagens individualisering kan vara en utmaning , så är kyrkan väl rustad att rymma åsikter av många slag. Varje människa har ansvar för sin egen tro. Vi har inget behov av att kontrollera vad den innebär, men finns gärna med som samtalspartner. Jag tror och hoppas att kyrkan kan fortsätta att rymma de flesta människor.
Genomtänkta beslut
Få lämnar Svenska kyrkan "spontant". Tidigare undersökningar som gjorts visar att utträden är resultatet av en process.
- Därför funkar det inte med panikåtgärder från vår sida. Vi måste jobba mer långsiktigt med relationen till våra medlemmar. Tyvärr har vi varit ovana att behöva motivera vår existens.
Jonas Lindberg har ibland intrycket att vissa utträden sker "i onödan".
- När något har gått snett i en relation vill man ju gärna veta varför, och förhoppningsvis också lära sig något av det. En del är missnöjda och tycks inte se något bättre sätt att protestera än genom att säga att de inte vill vara med längre. Där kan jag önska att vi fått sätta oss ner och prata igenom frågan. Kanske hade deras perspektiv varit annorlunda efter det.
Okunskap
Han tycker att en del motiveringar visar "fördomar och okunskap om vad kyrkan faktiskt gör". Jonas Lindberg har också intrycket att många främst har en massmedial relation till kyrkan, speciellt vad gäller kvinnoprästmotstånd och ifrågasättande av homosexualitet.
- Folk får intrycket att det alltid ser ut så i kyrkan. Det är inte är sant.
Flera utträdare har anslutit sig till ett annat samfund: katolska kyrkan, islam eller någon frikyrka. Men inte bara omvälvande religiösa upplevelser utan även lokala förändringar kan leda till utträde. Nedläggningen av Mikaelskyrkan och finska församlingens flytt till Gottsunda nämns, liksom "behandlingen av prästen Mats Jonsson", som flera personer anger som skäl.
Vill bevara kyrkorna
Många har länge stannat i kyrkan av kulturhistoriska skäl, för att bidra till bevarandet av kyrkobyggnader. Andra skriver att de gärna vill betala en skatt, eller skapa en fond, för att underhålla kyrkorna som kulturminnen - "dock ej till det religiösa arbetet", påpekar några.
Jonas Lindberg säger att han förstår både ensamstående mammor som har det knapert och höginkomsttagare som tycker de betalar en stor summa varje år.
- Men det mesta blir stora summor om man räknar ihop det. Tänk på alla försäkringar under ett år, bredbandskostnader eller tidningsprenumerationer. Det gäller att inte tappa proportionerna. Dessutom kan relationen till kyrkan kan vara olika stark under olika livsfaser. Jag tänker på ett ungt, utträdande par som tycker kyrkan är "jättebra", men just nu vill spara pengar till sina barn i stället. Tänker fler som de, är risken stor att det inte finns någon "jättebra" kyrka för deras barn att upptäcka så småningom.
Så jobbar vi med nyheter