Fick du som tittade på direktsändningen från Kungliga Vetenskapsakademin inte någon direkt "ja just ja, självklart-känsla" när beskedet kom om att årets fysikpris belönar tre forskare "för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser"? I så fall är du långt ifrån ensam. På nobelprize.org, som kan förmodas locka dem som är mer än genomsnittligt intresserade av vetenskap och nobelpris, svarar en majoritet nej på frågan om de hört talas om topologiska material.
Under lunchen läste jag igenom pressmeddelandet och Vetenskapsakademins fördjupningsmaterial kring årets fysikpris. Båda är bra exempel på populärvetenskap, men jag behöver ändå läsa på mer om det ska bli skärpa i min ännu ganska luddiga bild av vad årets fysikpristagare åstadkommit.
En del av upptäckterna som belönas med Nobelpriset i fysik 2016 gjordes för mer än 40 år sedan. Att tiden mellan upptäckter och pris varit så lång förklaras nog både av att det tagit tid att övertyga skeptiska kolleger och av att man först nu börjar skönja tillämpningar i form av nya typer av elektronik och supraledare och, kanske, kvantdatorer.
I fysikkretsar har Thouless, Haldane och Kosterlitz i flera år förekommit i Nobelprisdiskussioner. Däremot har jag inte sett dem i förhandstipsen som andra vetenskapsjournalister gjort och de fanns inte heller med i min krönika om Nobelprissspekulationer på söndagens forskningssidor. Mitt enda rätt hittills är att de av många förhandstippade upptäckarna av gravitationsvågor från rymden definitivt inte skulle belönas med fysikpriset redan i år.
Medicin- och forskningsreporter