Den som vill se verket bör skynda sig. Timglaset är nämligen av is och smälter långamt bort. Kvar ska bara bli en hög sopor, en symbol för människans kortsiktighet och tendens att sopa olika problem under mattan.
– Ambitionen med verket är att få folk att ta sig en funderare och blir mer medvetna om sina handlingar. Vi tycker att människan lider av ett kortsiktigt förhållningssätt till många frågor. Vi döljer ofta problemen i stället för att lösa dem. Förr eller senare kommer de tillbaka i större omfattning, säger Johan Ask, som studerar till landskapsarkitekt i Uppsala.
Ett exempel är hur vi hantera sopor. Vi slänger dem och tar för givet att någon annan tar hand om dem. Ett annat exempel ser han inom socialpolitiken.
– Man bygger om parker där missbrukare brukar hålla till för att få bort dem. Men det som händer är bara att de flyttar till ett annat ställe. De har omlokaliserats. Problemet, att de missbrukar, finns kvar olöst, säger Johan Ask.
Timglaset är ett formexperiment i en kurs om gestaltning som landskapsarkitekterna läser. Totalt har sex studenter jobbat med att ta fram ideerna, samlat sopor och frusit in dem i isblock. Det har tagit en månad. Timglaset står på en av gräsmattorna utanför nya Resecentrum till på torsdag, om inte den brittsommar som SMHI lovat ska komma, tagit kål på isen innan dess.