Island - den "extrema" nordiska kusinen

Reykjavik (UNT). Vad kallar man ett land med platt skatt, utan anställningsskydd och där avtalsrörelsen ofta är decentraliserad till företagsnivå? Svar: Island. Det som i den svenska debatten ofta förknippas med unga demokratier i Central- och Östeuropa, och som brukar framställs som extremt och orealistiskt för utvecklade länder, är alltså verklighet i ett land i den nordiska familjen.
Men den som tror att välfärdsstaten därmed är borta misstar sig. Skola och sjukvård är offentliga angelägenheter. Man diskuterar om äldrevården ska flyttas från staten till kommunerna, i syfte att flytta besluten närmare medborgarna. Skattetrycket ligger på OECD-snittet, en bit över fyrtio procent.
Ni får ursäkta, men det är så här det är på Island i dag. Frosti Ólafsson på Isländska handelskammaren försöker överrösta borrmaskinerna när han visar
diagram över landets ekonomiska utveckling. Det senaste decenniets expansion märks överallt i Reykjavik - förutom det karga landskapet möter blicken byggkranar i alla väderstreck.
När isländarna i morgon går till vallokalerna för att rösta fram nya ledamöter till Alltinget råder det alltså inget som helst tvivel om att tiderna är goda. Statistiken berättar att arbetslösheten är en procent.
Den som inte trivs på jobbet, eller blir uppsagd, hittar lätt ett nytt. Jón Gislason, personalchef på Össur, ett företag som tillverkar proteser och som också finns i Uppsala, vittnar om att det är svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft. Lönerna har stigit kraftigt - liksom hela nationens generella välstånd. Detta trots att man inom fiskeindustrin, som traditionellt har dominerat den isländska ekonomin, har rationaliserat bort tusentals jobb det senaste årtiondet.
Man kan tycka att den regeringskoalition, bestående av det konservativa Självständighetspartiet och det mer mittenbetonade Framstegspartiet, som har styrt de senaste tolv åren borde kunna möta väljarna med tillförsikt. Den ekonomiska framgången är ett resultat av en reformperiod som innefattar sänkt bolagsskatt, sänkt skatt på arbete och liberalisering av kapitalmarknader.
De statliga bankerna har privatiserats och växer sig nu starka på den internationella marknaden. Mest känd för oss svenskar är Kaupthing bank. Den ökade ekonomiska aktiviteten har gjort att statens skatteiintäkter har ökat, trots skattesäkningarna.
Men opinionsmätningarna visar att valet kommer att bli oerhört jämt mellan regeringskoalitionen och den ganska brokiga oppositionen. Det kan delvis förklaras med att koalitionen suttit länge vid makten. Samtidigt finns en växande kritik mot att regeringen ägnat för lite uppmärksamhet åt miljöfrågorna, i en tid när man satsat stort på kraftverk - öns varma källor skapar inte bara sprutande gejsrar utan ger billig energi - och energislukande aluminiumfabriker.
Framtidsprognoserna visar att ekonomin är på väg att sakta ner. Men även om en del ekonomer oroas över det stora handelsunderskottet, den höga inflationen och hushållens stora skuldsättningen ser de flesta ljust på framtiden.