– Vi utgår från att man står fast vid intentionerna i avtalet och viker stadsmiljöpengar för spårvägen. Vi vill att man satsar på Uppsala på samma sätt som man gjort med utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm, säger Erik Pelling (S).
Finns det inga pengar vikta för spårvägen kommer Uppsala, enligt Erik Pelling, ändå att i oktober lämna in en ansökan om pengar från Stadsmiljöavtalen, som fördelas av Trafikverket. Men då kommer frågan inte att avgöras före valet. Och partierna har visat lite olika stor entusiasm för om man vill ha spårvagnar eller inte. Alliansen yrkade senast när frågan behandlades av kommunstyrelsen att det ska göras en grundligare utredning innan man väljer mellan buss och spårväg.
2016 gjordes en jämförande studie mellan spårvagnar och olika former av busstrafik. Det alternativ som ligger närmast till hands om det inte byggs spårväg är det som kallas BRT, bus rapid transit. Det finns olika lösningar men innebär oftast bussar som i stor utsträckning går på egna banor och har hållplatser som liknar spårvägsstationer.
De totala kostnaderna var i ett 60-årigt perspektiv 2 miljarder för spårväg och 1,5 miljarder för BRT. Enligt rapporten räcker kapaciteten i BRT fram till 2030. Tittar man längre fram behövs dock spårväg för att klara resandeströmmen 2050.
Linjedragningen i utredningen var dock något annorlunda. Med stationen i Bergsbrunna och den kraftiga utbyggnaden av bostäder i södra staden förändras förutsättningarna framför allt för resandeunderlaget.
LÄS MER: Skarpt läge för spårväg
LÄS MER: Ett nej till Ultunabron kan knäcka avtalet om fyrspår