Ja till skolstyrelser och ny utbildningsnämnd

Centern och Kristdemokraterna sade nej till beslutet som togs av Folkpartiet och Moderaterna med stöd av de rödgröna.

Förslaget till ny organisation har väckt reaktioner i båda politiska lägren. Det innebär att fyra nya nämnder bildas samtidigt som fyra av dagens nämnder läggs ned. Stötestenen är den nya utbildningsnämnden som ska ta hand om samtliga skolfrågor, från förskola till gymnasiet. Flera partier befarar att den blir för stor, för svåröverskådlig och för toppstyrd.

Inom det rödgröna blocket har miljöpartiet varit emot en stornämnd för skolan. Men partiet bytte fot när Socialdemokraterna, som bestämt sig för att säga ja till den nya utbildningsnämnden, kom med förslaget till lokala skolstyrelser, som FP och M sade ja till.

- På det här sättet lyckades vi få till ett blocköverskridande beslut om att skapa en utbildningsnämnd och införa lokala skolstyrelser, säger kommunalrådet Erik Pelling (S).

Mohamad Hassan (FP) som drivit frågan om ny utbildningsnämnd hårt är nöjd.
– Det är en seger för eleverna. De får en sammanhållen skolgång från förskolan till gymnasiet. Vi får också högre effektivitet och mindre byråkrati. Att säga ja till skolstyrelserna var enkelt, säger han.

Skolstyrelserna ska bestå att representanter från lärare, elever och föräldrar och ta hand om lokala skolfrågor.

Enligt skollagen har skolorna rätt att införa lokala styrelser, men inte haft kommunens välsignelse för att göra det.

– Vi provade i liten skala när vi hade makten men intresset var begränsat då. I dag har vi en annan situation där föräldrar, personal och elever kan erbjudas ett inflytande över sin skola. Det betyder mycket, säger Erik Pelling.

Kommunalrådet Maria Gardfjell (MP) tror att de nya styrelserna leder till att den nya nämnden kan avlastas en del mindre arbetsuppgifter.

Är inte risken att det skapar onödig byråkrati om varje skola ska ha en egen styrelse?

– Nej. Tvärt om. Självstyret ökar och man kan decentralisera frågor till styrelserna, säger hon.

Centern sade nej till beslutet därför att partiet anser att utbildningsnämnden blir för stor och föredrar mindre nämnder. Kristdemokraterna vill ha en förskolenämnd och en grundskole- och gymnasienämnd.