"Jag är en vanlig Svensson"

Sitt engagemang för hemlösa och utslagna människor kallar hon en livsstil.
- Jag anser att alla människor har samma värde. Men ingen tog tag i de problem jag såg omkring mig här i Uppsala, säger Margaretha Nordqvist Olsson, medan telefoner ringer och folk går in och ut i den gamla potatisskällaren som varit Grottans hjärta i 6 år. Någon behöver ett par fräscha byxor, en annan vill betala igen en skuld. I en soffa i ett hörn sover en kvinna djupt.

Så Margaretha Nordqvist Olsson beslöt att ta tag i problemen själv. Hon började med att stå på lördagarna vid Vaksala torg och dela ut mat och kläder till behövande - med hjälp av egna, ärvda pengar. Välgörenhet är det sista hon vill kalla sina insatser.
- De här människorna är mina vänner. Vi respekterar varandra, och jag känner att det finns en stor ärlighet mitt i eländet. Jag får mycket respons av "Grottfolket", säger Margaretha Nordqvist Olsson, som även fått officiella utmärkelser.
2005 fick hon Förebildspriset i samband med stipendiegalan Vardagens hjältar för sitt arbete bland hemlösa och utslagna i Uppsala.

Under senare år har hon märkt att de som söker sig till Grottan blir allt yngre. Utslagningen går fortare, drogerna kommer in tidigare, är fler och mer förödande, sammanfattar Margaretha Nordqvist Olsson.
- Men om de bara är 20-21 år släpper jag inte in dem. I stället kontaktar jag socialtjänsten, för de kräver ett annat artilleri än jag kan ställa upp med.
Hon har kallats en duktig entreprenör, och en person med hög integritet och tydligt satta gränser. Själv beskriver sig Margaretha Nordqvist Olsson som en vanlig svensson, en nykterist som älskar att cykla och att umgås med sitt barnbarn.

"Jag är en vanlig Svensson"

- Ojojoj. Jag känner mig glad och hemskt hedrad, säger Margaretha Nordqvist Olsson när hon får beskedet att hon är en av de nominerade till utmärkelsen Årets upplänning. UNT kommer med nyheten till Grottan i Odinslund en snöig novembermorgon mitt i flyttstöket.