När Helene Chandler Rosencrantz körde mellan Sigtuna och Uppsala på väg till jobbet under tisdagsmorgonen såg hon hur en bil framför henne i full fart körde på en grävling på vägen. Delar från bilen lossnade, men den fortsatte att köra vidare.
Helene Chandler Rosencrantz valde att stanna längst vägkanten, och efter ett tag stannar även en bil till. Grävlingen, som ligger i vägkanten, levde fortfarande men kunde inte röra sig. För att få hjälp med situationen väljer bilisterna att ringa polisen.
– Polisen sa bara till oss "vi bryr oss inte om grävlingar", berättar Helene Chandler Rosencrantz.
Polisen gav istället ett nummer till en jägare som kunde hjälpa henne vidare.
– En av killarna som stannade bakom mig ringde till jägaren. Jägaren säger då att vi själva ska slå ihjäl den, säger Helene Chandler Rosencrantz.
– Ingen hade varken handskar eller något form av verktyg för att kunna slå ihjäl ett djur. Helt galet, tänkte jag. Jag valde därför att åka därifrån, jag klarade inte av att se när de skulle slå ihjäl grävlingen.
När Helene Chandler Rosencrantz själv krockade med ett rådjur vid ett tidigare tillfälle var bemötandet annorlunda.
– Då fick jag order om att stanna kvar och att jag skulle uppge all information. Det togs på allvar på ett helt annat sätt.
Henrik Falk, jaktvårdskonsulent hos Svenska Jägareförbundet, är kritisk till rådet att slå ihjäl grävlingen.
– En förare som inte är jägare eller har någon som helst kunskap om att avliva ett skadat vilt skulle jag avråda från att göra det. Man måste ju veta vad man håller på med, det kan ju snarare blir djurplågeri istället. Jag rekommenderar att man åker därifrån.
Enligt lag måste du ringa polisen om du kör på större djur som älg, hjort, vildsvin, örn, varg, björn, järv, rådjur och utter. Henrik Falks rekommendation är att vid mindre djur, så som hare och grävling, som blir påkörda är det bättre att köra vidare. Han menar på att det blir en större trafikfara när en bil stannar längst vägen.
Enligt Tobias Ahlén-Svalbro, presstalesperson hos polisen, är det viktigt att märka upp olycksplatsen om man behöver åka därifrån.
– Du behöver sätta upp någon form av markering som visar var olyckan skedde. Det kan vara allt från en plastpåse till klistermärken där det tydligt står "viltolycka". Jägaren behöver ha något form av tecken för att kunna se var olyckan skett, för senare kunna spåra djuret ifall det inte ligger kvar.
Tobias Ahlén-Svalbro betonar också att det finns en stor risk med att gå nära vilda djur, och avråder från detta.