Järnbrist vanligt hos blodgivare

Det framgår av en studie bland 120 blodgivare vid Akademiska sjukhuset, som publicerats i den internationella transfusionsmedicinska facktidskriften Vox Sanguinis.
– I dag är det bara blodvärdet, Hb-värdet, som rutinmässigt mäts på blodgivare när de lämnar blod. Våra resultat talar för att man även bör ha som rutin att kontrollera deras järndepåer, säger professor Gunnar Birgegård vid Akademiska sjukhusets blodavdelning.
Kroppen behöver järn för att sköta flera viktiga uppgifter, bland annat för att bygga upp hemoglobinet i de röda blodkropparna. Hemoglobinet fungerar som syretransportör och är hemoglobinvärdet, Hb-värdet, för lågt får vävnaderna inte tillräckligt med syre.

Järnet till hemoglobinet hämtas från ett protein, ferritin, som fungerar som lager för järn inuti cellerna. Ferritinhalten kan mätas med ett enkelt blodprov och är ett mått på storleken på kroppens järndepåer.
– Den som har låga ferritinvärden får inte bli blodgivare. Efter att en person antagits som blodgivare och börjat lämna blod är det dock bara vid uttalad blodbrist som man på nytt mäter ferritinvärdet. Men man kan ha för låga järndepåer även när blodvärdet är normalt, säger Gunnar Birgegård.
Av de 120 blodgivarna hade de flesta ferritinvärden som låg under genomsnittet hos befolkningen i stort. Drygt var femte hade praktiskt taget uttömda järnförråd.
– En nästan lika stor andel hade symtom på järnbrist i form av krypningar i benen. Det innebär att besvär av rastlösa ben är mer än dubbelt så vanliga hos blodgivare som hos vuxna kvinnor och män i allmänhet i den här delen av Sverige, säger Gunnar Birgegård.

I studien undersöktes också under ett års tid effekterna av två olika sätt att ge järntillskott efter varje blodgivning. Hälften av deltagarna fick äta järntabletter i rekommenderas dos, häften fick i stället motsvarande dos järn i en infusionslösning direkt i blodet.
– Trots dessa järntillskott fortsatte ferritinvärdena att vara låga hos många av blodgivarna, framför allt i gruppen som tog järntabletter. Detta understryker ytterligare vikten av att rutinmässigt mäta ferritinvärdena. Då kan järntillskottet anpassas efter den enskilde blodgivarens behov, säger Gunnar Birgegård.
För blodgivare med små järndepåer som också har besvär med krypningar i benen kan detta ha påtagliga effekter.
– I vår studie såg vi hur besvären med rastlösa ben minskade hos de blodgivare som lyckades förbättra sina ferritinvärden, säger Gunnar Birgegård.