Juristen är ingen ingenjör
Orsaken till kvinnornas stämningsansökan är universitets antagningssystem. SLU använder sig av något man kallar för viktad lottning, vilket innebär att det underrepresenterade könet, i det här fallet männen, får förtur. Rektorn för universitet tycker inte att man agerat fel. Men hur stora ingrepp ursäktas egentligen av lärosätets jämställdhetssträvan?
- En man har ett år haft 25 gånger så stor chans att komma in som en kvinna. Året därefter 40 gånger så stor. Ordet "lottning" ger inte en sann bild av vad som varit, säger Clarence Crafoord, chefsjurist vid Centrum för rättvisa, till Dagens Nyheter.
Crafoord och hans kollega Gunnar Strömmer vid Centrum för rättvisa har därför bestämt sig för att föra grupptalan å de drabbade kvinnornas vägnar. Man har tidigare drivit en process, och vunnit, mot stadens andra universitet. Det var juridiska institutionens försök att vika ett antal platser vid juristutbildningen till sökande med utländsk bakgrund som fick bakläxa av Högsta domstolen.
När Centrum för rättvisa tar sig an fall där enskilda individers rättigheter kränks av det offentliga, är det inte bara ett sätt för de utsatta att få upprättelse. Det är också ett sätt att uppmärksamma juridiken som politisk metod, något som går stick i stäv med svensk tradition.
Men det går inte att betrakta juridiken som en isolerad ö, skild från resten av samhällskroppen. Jurister bör göra ett tydligare avtryck i samhällsdebatten - och då inte bara när Leif Silbersky tar sig an ytterligare ett medialt intressant brottmål. Tradition och begränsande lagstiftning har bidragit till en onaturlig åtskillnad mellan juridik och det övriga samhället, med medborgarna och den juridiska professionen som förlorare.
Juristens roll ska inte reduceras till lagteknologens, som likt en ingenjör kan regelsystemet utan och innan, men aldrig förmår sätta det i ett större sammanhang. På samma sätt som samhällsvetaren eller ekonomen har juristen en given plats i den politiska debatten.
KARL RYDÅ
ledarskribent
Så jobbar vi med nyheter