– Det kändes som ett fint möte. Politikerna var inlyssnande och det kändes som om de var väldigt måna om våra barn, säger Malin Kardell, en av föräldrarna efteråt.

Föräldrarna som har barn på Kajans friskola är fortfarande oroliga efter beskedet de fick i början av november om att skolan läggs ner under jullovet. På onsdagen hade en grupp föräldrar tagit tåget till Stockholm där riksdagsledamoten Gustaf Lantz (S) bjudit in dem till ett möte med några av utbildningsutskottets ledamöter.

Föräldrar med barn i Kajans friskola fick berätta för riksdagsledamöterna om situationen för deras barn. Från vänster Malin Blåudd, Malin Kardell, Micael Hansson, Emma Christiernin och Rosa Russo.

Foto: Johan Heimer

Kajan-föräldrarna berättade om hur deras barn, som har olika typer av NPF-diagnoser, alla misslyckats i den vanliga grundskolan och fått en fristad på Kajan.

– Många av våra barn har blivit hänvisade till undanskymda utrymmen där de suttit ensamma om de överhuvudtaget har tagit sig in i skolan. På Kajan har de hittat en miljö där de här udda fåglarna inte sticker ut, säger Malin Kardell.

Till riksdagspolitikerna hade de med sig frågor om hur regelverket kan tillåta att en skola läggs ner med så kort varsel. Och varför finns det ingen myndighet som kan kontrollera att reglerna verkligen följs om att ge särskilt stöd till de elever som behöver det? frågade föräldrarna.

Utbildningsutskottets ordförande, Fredrik Malm (L), säger att han tagit intryck av föräldrarnas berättelser.

– Jag lider verkligen med er och förstår att det är enormt tufft för era döttrar och söner. Friskolesystemet har diskuterats under lång tid och jag skulle säga att det finns en bred enighet bland partierna om att det nuvarande systemet inte fungerar, säger han.

Gustaf Lantz (S) hade bjudit in Kajan-föräldrarna, från vänster Rosa Russo, Malin Blåudd och Emma Christiernin.

Foto: Johan Heimer

Fredrik Malm hänvisar till två utredningar som ska lämna förslag om både friskolesystemet och systemet för att fördela det som populärt kallas skolpengen.

– Jag räknar med att vi kan fatta beslut om ett nytt system under den här mandatperioden, säger han.

Men någon lösning på de mer akuta problemen för Kajaneleverna kunde riksdagspolitikerna inte ge den här dagen.

– Vi pratar med våra partikolleger i kommunen. Det är det vi kan göra i det akuta skedet, säger Fredrik Malm.

Åsa Westlund (S), vice ordförande i utbildningsutskottet, hoppas att även arbetet med att ta fram en ny läroplan kan vara en pusselbit som kan ge npf-eleverna en något bättre sits.

– Jag tänker att vi inte har en skola som passar för alla barn är den svenska skolans största misslyckande. Det ger en stor utslagning av barn som är lite annorlunda. Det är en skitdålig samhällsekonomisk prioritering, säger hon.