Tidigare i år rasade debatten het om stödersättningen, det så kallade tilläggsbeloppet, som bara fristående skolor kunde söka. I centrum stod Kajan friskola vars elever fick sina belopp sänkta så kraftigt att skolan tvingades lägga ned sitt gymnasium. Elever med extra stora stödbehov som fått upp till 60 000 kronor per månad fick nu inget alls eller kraftigt reducerat stöd. Anledningen var att kommunen införde en striktare bedömning om rätten till stöd. De som inte var nöjda uppmanades att överklaga till förvaltningsrätten, oftast utan resultat.
Kajan friskola hävdade att systemet inte vara transperent och gynnade kommunens egna skolor. Den kommunala verksamheten fick nämligen sina pengar som en klumpsumma. De hela resulterade i att politikerna startade en utredning med målet att skapa ett nytt och förutsägbart system.
Nu är det klart. Klumpsumman för de kommunala skolorna slopas. I stället får alla skolor, privata som offentliga, söka ersättningsbelopp för elever med stora stödbehov. Beloppet blir detsamma för alla, 200 kronor i timmen.
Politikerna i utbildningsnämnden var eniga om att säga ja till systemet som kommer att träda i kraft från höstterminen 2018.
Caroline Hoffstedt (S) är ordförande i nämnden:
– Jag är glad över att vi fått ett brett stöd. Det nya ersättningssystemet är både långsiktigt och förutsägbart. Vi har haft en remissrunda där det stora flertalet som svarat förordar ett sammanhållet system oavsett huvudman, säger hon.
Trots att timersättningen höjs så tillförs inte mer pengar. I stället minskas det grundbelopp som varje elev får. Eleverna vid gymnasiesärskola får största sänkning, minus fem procent.
– Det hela ska betalas inom systemet. Vi har inte fått några signaler om att det skulle slå negativt. Samtidigt som grundbeloppet sänks så höjs tilläggsbeloppet kraftigt, bland annat för gymnasiet, säger Carolina Hoffstedt.
Hur mycket gynnade det gamla systemet de kommunala verksamheterna?
– Barnen i den kommunala grundskolan hade en något högre ersättning. Exakt hur mycket högre var oklart. Det var två system som inte var jämförbara. Men det var tillräckligt stor skillnad för att göra en förändring.
Varför har ni inte ändrat systemet tidigare?
– Vi har gjort förändringar hela tiden. Först ändrade vi den socioekonomiska ersättningen. Nu den här. Att systemet såg ut som det gjorde berodde på att tre olika politiska nämnder tagit enskilda beslut om hur det ska vara uppbyggt och fungera. Nu har vi en nämnd och ett nytt system som kommer att ge lika stöd för alla skolor, säger Caroline Hoffstedt.