Tidningsutgivarna och flera debattörer har varnat för en ny osäkerhet ifråga om rätten att ta, anskaffa och publicera bilder i nyhetssammanhang. Men det finns bilder som tas under helt andra förutsättningar och med andra syften än att bidra till dokumentationen av olika händelser.
Med uttrycket ”kränkande fotografering” avses i regeringens förslag avsiktlig och hemlig fotografering av människor i intima situationer eller i sammanhang där de är hjälplösa, utsatta eller offer för förnedring. Exempel från verkliga rättsfall är den avspisade pojkvännen som fotograferade en tidigare flickvän i säng med någon annan och mannen som monterade in en kamera i badrummet för att filma styvdottern i duschen.
Den lagstiftning som finns i dag tar bara upp ljudinspelningar, alltså avlyssning, men inte fotografering eller filmning. Att smygfilma eller smygfotografera på detta sätt antogs troligen vara tekniskt omöjligt när lagen skrevs på 1970-talet.
Regeringen har grubblat länge för att hitta ett sätt att kriminalisera fotografering av detta slag – utan att det ska påverka den grundlagsskyddade informationsfriheten. Men Lagrådet har inte låtit sig övertygas om den lösning som valts. Vad bör då göras?
Tryckfrihetsdebattören Åke Wredén skriver på ledarsidan i Eskilstuna-Kuriren att det nu finns en risk att Lagrådets avstyrkande leder till att tidigare övergivna och mer svepande åtgärder, med större tänkbara konsekvenser för nyhetsrapporteringen och meddelarfriheten, dyker upp igen. Det vore verkligen en paradoxal utveckling. I stället borde regeringen noga studera det förslag som lagts fram av Yttrandefrihetskommitténs sekreterare Nils Funcke. Det innebär helt enkelt att bestämmelsen om olovlig avlyssning utvidgas till att gälla filmning och fotografering – utan att någon särskild koppling alls görs till olika tryckfrihetsbrott. Regeringen har ju ändå velat att grundvalarna för tryck- och yttrandefriheten inte ska påverkas.