Begreppet kamphund är omtvistat eftersom alla hundraser kan bli aggressiva om de behandlas fel av sina ägare.
I somras blev 7-åriga Judi, som UNT träffat, biten i kinden av en amstaffblandning i sitt eget trapphus. Efter attacken har hon blivit rädd för att gå in och ut ur huset. Och ärret på kinden gör att hon inte tycker om att se sig i spegeln.
Frågan om vad som är en kamphund och om de är farligare än andra hundar är omtvistad.
Enligt den svenska hundansvarsutredningen (som ligger till grund för tillsynslagen om hundar) är en kamphund en "hund oavsett ras som tränats eller tränas med syfte att den ska bli framgångsrik i slagsmål med andra hundar".
Några hundraser som historiskt använts som kamphundar är bullterrier, american staffordshire terrier, bulldogg och pitbullterrier.
När UNT granskat hundattackerna i länet har vi också tittat närmare på vilka hundar det är som biter. Granskningen visar att 13 av de 41 hundar som utretts av länsstyrelsen mellan 2022 och 2024 var kamphundar eller blandraser med kamphund i. Det är en överrepresentation sett till att den här typen av raser utgör ungefär 3 procent av den totala hundpopulationen i Sverige.
I Danmark och Norge är kamphundar förbjudna. Riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) är en av de som tycker att ett förbud ska införas även i Sverige.
Kamphundarna gör också större skada när de väl biter. Det säger Sirkku Sarenbo, universitetslektor och docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet, som forskat om djurrätt.
– Skillnaden på hur en kamphund biter jämfört med en sällskapshund är stor. Den här typen av hundar biter, byter grepp och skakar, så att offret ska få extra stor skada. De slutar inte bita förrän offret ger med sig.
Janina Pfalzer på Svenska Kennelklubben anser att hur grav skadan blir främst beror på hundens storlek.
Janina Pfalzer är pressansvarig på Svenska Kennelklubben.
– Stora hundar gör större skada än små hundar oavsett ras. Hundar är djur och i grunden faktiskt rovdjur, så det är många hundar som skakar både leksaker och ”sitt byte”.
UNT har i tidigare artiklar visat att hundar som attackerar är ett problem som växt i länet. I landet har även dödsolyckorna ökat, trots att det rör sig om väldigt få fall. Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister har mellan en och tre personer om året dött av orsaker kopplade till hundar i Sverige de senaste 10 åren. Går man tillbaka tio år till så dog ungefär en person var fjärde år av hundrelaterade olyckor.
Sirkku Sarenbo är universitetslektor och docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet och har forskat om djurrätt.
Djurrättsforskaren Sirkku Sarenbo tycker därför att Sverige borde göra som bland annat Danmark och Norge och förbjuda kamphundar. Både för människors skull och för att hundarna själva lider, i de fall vissa av "kamphundsraserna" exempelvis har svårigheter att andas.
– De här hundarna har avlats fram för sina vaktegenskaper, men det har gått för långt. Det är fruktansvärt det vi gjort mot hundarna, säger hon.
I april 2023 lade riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) fram en motion där han föreslog att regeringen borde utreda ett förbud mot avel och import av kamphundar och andra särskilt farliga hundar.
Fredrik Kärrholm (M) är riksdagsledamot och har lagt fram ett förslag om förbud mot kamphundar.
Motionen avslogs men frågan är fortfarande av stor vikt enligt Fredrik Kärrholm, som inte kan förstå hur det i Sverige kan vara tillåtet att ha hundar som har kapacitet att göra så stor skada.
– Självklart är det ju ingen fara med dessa hundar om de har en ansvarsfull ägare, men vi tillåter ju inte handgranater i Sverige så därför kan jag inte förstå hur vi kan tillåta kamphundar, säger han.
I Sverige kan vem som helst köpa, sälja och avla fram vilken hund som helst. Det här anser Fredrik Kärrholm bör regleras.
– Jag anser att den här frågan är förbisedd. Vi har 345 hundraser i Sverige. Om ett förbud mot några av de här raserna kan förhindra att ett enda barn blir bitet i ansiktet så är det mer värt än en grupp ägares rätt att ha den här typen av hund.
Så kallade kamphundar är överrepresenterade bland de hundar som bitit i Uppsala län de senaste tre åren.
Av de anmälda attackerna på människor och andra hundar i Uppsala är samtliga av de 41 hundar som bitit stora hundar som kräver mycket aktivitet och stimulans. Flera är olika blandraser som det är svårt att rasbestämma, och bara 13 är alltså kamphundsraser. Majoriteten är med andra ord inte kamphundar.
Att förbjuda dessa raser skulle alltså inte ta bort hela problemet?
– Eftersom de här hundarna är framavlade för att bita i kamp och inte släppa taget gör ju deras bett mycket större skada, och ett förbud skulle kunna få bort de allvarligaste skadorna, säger Fredrik Kärrholm.
En av kritikerna till förslaget om förbud mot kamphundar är Emma Le Moine (MP), riksdagsledamot inom EU-nämnden och talesperson för biologisk mångfald och djurrätt.
Rebecka Le Moine (MP) är riksdagsledamot inom EU-nämnden och talesperson för biologisk mångfald och djurrätt.
– Förbud löser inte problemet för man kan lika gärna avla på någon annan ras med samma egenskaper om man vill ha fram hundar till kamp. Det är ofta blandraser som angriper och då blir det svårt att dra en gräns kring vilka raser som ska vara förbjudna och inte.
Enligt djurskyddsförordningen är det redan idag förbjudet att avla fram hundar med en extremt stor kamplust. Men det är svårt att kontrollera att förordningen följs.
Begreppet kamphund är omtvistat eftersom alla hundraser kan bli aggressiva om de behandlas fel av sins ägare.
– I dag tjänar oseriösa uppfödare pengar på att systematisk bryta mot djurskyddslagen och föda upp de här hundarna. Det som behövs nu är kontroller av uppfödarna. Det kan vara att man måste kunna visa upp ett certifikat för att visa att man är seriös, säger Rebecka Le Moine.
Även Johnny Kroneld på organisationen Hundstallet, som tar hand om omhändertagna hundar som bitit, är kritisk till ett kamphundsförbud. Fokus enligt honom måste ligga på ägaransvaret.
Johnny Kroneld, på organisationen Hundstallet, är kritisk till ett kamphundsförbud. Fokus måste enligt honom ligga på ägaransvaret.
– Vissa skaffar en muskelhund för att de vill ha en stor hund som inger respekt. Exempelvis gängkriminella som vill ha hunden som ett skydd. Flera av de här raserna är sällskapshundar som är väldigt känsliga och egentligen är soffgrisar och så behandlas de som vakthundar, då blir de aggressiva och stressade.
Hur ska man få ägarna att ta ett större ansvar?
– På sikt vill vi se en signerad uppförandekod för hundägare, som man har i Skottland. Det är ungefär som ett hundkörkort.
Johnny Kroneld har själv två kamphundar som han beskriver som lugna.
Enligt djurskyddsförordningen är det redan idag förbjudet att avla fram hundar med en extremt stor kamplust. Men det är svårt att kontrollera att förordningen följs.
– Men de behöver en stark ägare som kan hålla emot när de drar. De behöver också att man sätter gränser och tar stort ansvar eftersom de har de här kampegenskaperna. Och så behöver vi skärpta krav på att de som avlar på hundar, säger Johnny Kroneld.
Kan inte ett förbud vara ett sätt att få bort de värsta skadorna?
– Nej. Vi har sett i länder som Storbritannien och Italien där de infört rasförbud att incidenterna inte minskar, tvärtom har det skett ökningar i antal incidenter. De som vill ha den här typen av utseende på hunden söker efter andra raser och blandraser med samma egenskaper när ett förbud införs.