Sjukvården står visserligen för en mindre del av de totala läkemedelsutsläppen, men även små mängder av antibiotika räcker för att bakterier ska utveckla resistens. Till det kommer att antibiotikaresistens kan bildas redan på sjukhus.
– Koncentrationen är högst inom sjukvården, mycket beroende på att vi ofta måste använda antibiotika som slår ut många olika bakterier. Det är viktigt att se om avloppsrening vid ”källan” kan bidra till en minskning av spridningen, inte bara ut i miljön men även i det långa loppet till människor och djur, säger Björn Olsen, säger professor och infektionsläkare på Akademiska sjukhuset, i ett pressmeddelande.
Lokal avloppsrening på sjukhus kan i det långa loppet ge hälsoekonomiska vinster, tror Björn Olsen. I dag innebär ökningen av antibiotikaresistens högra extrakostnader för sjukvården i och med att fler patienter måste isoleras och att vårdtiderna blir längre.
– Även om vi kortsiktigt inte ser direkta effekter för enskilda patienter måste vi höja blicken bortom sjukhusets väggar och tänka långsiktigt. Inom modern sjukvård är miljöansvar en viktig del och här kan Akademiska sjukhuset gå i bräschen, framhåller han.
Landstingsfullmäktige fattade beslut om satsningen på egen avloppsrening redan i juni 2014. Tekniken bygger på gasen ozons egenskaper. Ozon bryter nämligen ned föroreningar mycket snabbt till koldioxid och vatten.
Försöket inleds i liten skala. Prover från sjukhusets avloppsvatten ska skickas till Svenska Miljöinstitutet IVL. Läkemedelsrester kommer sedan att analyseras före och efter ozonbehandlingen. Om metoden visar sig vara kostnadseffektiv räknar Akademiska med att om ungefär ett år installera en pilotanläggning på infektionskliniken för att undersöka om tekniken fungerar i praktiken. Först därefter fattas beslut om huruvida sjukhuset ska installera ett eget reningsverk.