Killarna i skymundan på Jällaskolan
På Jälla är två tredjedelar av eleverna tjejer. Hästhållning och djurvård lockar. Killarna är mer intreserade av jord och skog. Men flera efterlyser en bättre mix.
Chjristopher Karlsson är ensam kille på Naturbruksprogrammet 2B:s djurvårdsutbildning.
Foto: Rolf Hamilton
- Vi har sökt utbildningen därför att vi är intresserade av smådjur och djurvård. Det är mest tjejer som är det. Vi vill gulla mer med djur än killar, säger de.
Enligt läraren Britta Lindgren föredrar killar att jobba inom jordbruket med de stora djuren, kor och grisar.
- Killar är också mer inriktade på att föda upp djur. Tjejer på att ta hand om dom. När det gäller smådjur som grodor och kräldjur dominerar killarna. För fåglar är det jämställt, hävdar hon.
Alla trivs på Jälla. Men att gå i en så tjejdominerad klass och skola är inte lika positivt.
- Det skulle vara roligare om fler killar gick här. Med för mycket tjejer blir det lätt mycket prat och grupperingar. Det blir socialt bättre på skolan med fler killar. Mixen är bäst. När vi hade fler killar i klassen umgicks vi mer med dom, säger tjejerna.
Varför könsrollerna fortfarande är så cementerade har de inga bra svar på.
- Jag tror att många killar tycker att djurutbildningen är en tjejutbildning och söker inte fast de är intresserade. De vill inte bli ensam kille i klassen.
Så är det för Chrisopher Karlsson. När han började hade fyra killar valt utbildningen. Av olika anledningar har tre hoppat av. Han har dock valt att stanna.
- Visst hade det varit roligare med någon mer kille i klassen. Men jag tycker ändå att det funkar bra. Jag gillar ju djur och hoppas kunna blir djurtränare med inriktning mot hundar, och så har jag ju killkompisar i andra klasser, säger han.
På smådjursavdelningen ett stycke bort tar Robin Lundström från Knutby på sig skyddsdräkten för att gå in till rummet med kaniner, hamstrar och marsvin. Hans dröm är dock att sköta kaniner utan större djur.
- Jag vill hålla på med lantbruksdjur, kor och grisar. De flesta i min släkt är lantbrukare och jag brukar jobba extra som avbytare hos en släkting som har bondgård, säger Robin Lundström.
Han säger dock inte helt räknat bort de små djuren.
- Nej, jag skulle kunna tänka mig att jobba med dom också i framtiden.
Så jobbar vi med nyheter