Kiropraktik kan få höjd status

Trots skepsis från vetenskapssamhället utreder regeringen möjligheten att ge utbildningarna i kiropraktik och naprapati högskolestatus. På Kiropraktorkliniken i Uppsala är initiativet efterlängtat.

Ann-Cathrine Johansson har gått till Sven-Erik Lindström kiropraktik i många år. Här tycker hon att hon verkligen blir kvitt värken.- Hos en läkare hade jag nog bara fått värktabletter.

Ann-Cathrine Johansson har gått till Sven-Erik Lindström kiropraktik i många år. Här tycker hon att hon verkligen blir kvitt värken.- Hos en läkare hade jag nog bara fått värktabletter.

Foto: Hans E Ericson

Uppsala2008-11-28 05:58
- Jag hade inte kunnat stå upprätt utan Sven-Eriks hjälp, säger Ann-Cathrine Johansson och låter kiropraktorn Sven-Erik Lindström vrida nacken.
­- Att behandla nacken är det bästa. Fördelen här är att värken försvinner och att han verkligen kommer åt orsaken, säger hon.
Till Sven-Erik Lindström har Ann-Catherine Johansson gått flera gånger om året sedan tidigt 90-tal för att kunna stå ut med besvären i nacke, rygg och ben.

Sven-Erik Lindström har varit kiropraktor sedan 1991 och är legitimerad efter att ha gått den utbildning som finns i dag. Han har varit engagerad i styrelsen i Kiropraktiska Föreningen i Sverige, och länge kämpat för att kiropraktiken ska komma in på högskolan och bli en accepterad del av vetenskapssamhället. Nu kan det alltså vara på gång. I december ska Sveriges universitetssjukhus ha svarat på regeringens fråga om de vill ge utbildning i kiropraktik och naprapati.
- Det skulle ge ett helt annat ekonomiskt stöd till utbildningen. Men det viktigaste vore att utbildningen integreras med andra yrkesgruppers utbildningar och att kiropraktiken blir en naturlig del av sjukvården. I dagsläget vet många läkare, sjukgymnaster och andra inte riktigt vad vi gör, vilket leder till ogrundade farhågor, säger Sven-Erik Lindström.

Han anser att kiropraktik i dag är en etablerad behandlingsmetod. Ett exempel är att det finns vårdavtal, det vill säga att du som patient bara betalar en liten del av kostnaden för ditt besök. Men Olle Nilsson, professor i ortopedi och prodekanus vid medicinska fakulteten, tycker inte att en sådan här utbildning har på högskolan att göra, inte än i alla fall.
- I dag finns väldigt lite forskning om resultaten av den här typen av behandlingar. Bara enstaka studier är gjorda och de är av tveksamt värde, säger Olle Nilsson.
Han ifrågasätter inte att personer vänder sig till kiropraktorer eller naprapater för att få hjälp.
- Men vårt uppdrag inom universitetet är att ge samhället undervisning byggd på gedigen vetenskaplig grund. Jämför med läkar-, sjukgymnast-, och sjuksköterskeprogrammen där det finns mängder med studier som stöder utbildningarna. Men skulle det komma resultat som visar på goda effekter är jag beredd att ändra mig, säger han.

Regeringens utredare Erland Ringborg noterar i sin utredning att det finns en skepsis inom universiteten, men menar att en högskoleutbildning borgar för mer forskning. Olle Nilsson tycker dock att ämnet är svårt att få grepp om genom forskning.
- Man har avgränsat sina åtgärder på ett svåranalyserat sätt. Det är svårt att utvärdera effekterna av så individualiserade behandlingar, säger han.
Dessutom menar Olle Nilsson att det finns rapporter om biverkningar, till exempel om neurologiska komplikationer som skador på ryggmärgen.
Sven-Erik Lindström tror att den här typen av skepsis grundar sig i att sjukgymnaster och ortopeder är oroliga för konkurrens, något även regeringens utredare har iakttagit.
- Det lyser igenom i argumenten. Om man talar om felbehandlingar kan man tänka på miljardkostnaderna för felbehandling inom övrig sjukvård, säger Sven-Erik Lindström som har helt andra uppgifter om hur mycket forskning det finns om kiropraktik.
- Det finns över tusen studier, säger han.
Också Ann-Cathrine Johansson har hört misstron.
- Jag vet folk som tycker att det verkar skumt och hellre går till läkare. Men där hade jag nog bara fått värktabletter, säger hon.
Fakta

Kiropraktiken är läran om behandling av vissa funktionella störningar och smärta i rörelseapparaten, främst i leder och muskler. I princip används bara händerna som verktyg under behandlingen.
Utbildningen vid Skandinaviska kiropraktorhögskolan, som namnet till trots inte ger högskolepoäng, godkändes 1998 som legitimationsgrundande.

Naprapati har sin grund i kiropraktiken. Behandlingen sker med särskilda handgrepp, som med massage och muskeltöjning kan kompletteras med bland annat elektroterapi eller träningsprogram. En legitimationsgrundande utbildning ges vid Naprapathögskolan.
2004 bedömde Högskoleverket att de två utbildningarna inte uppfyller kraven för högskoleutbildning.
I januari 2008 fanns 500 legitimerade kiropraktorer verksamma i Sverige, samt 800 legitimerade naprapater.

Källa: Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om