Klädedräkten i fokus

Laila Durán är skräddare i botten men har arbetat med bilder i hela sitt yrkesverksamma liv på reklambyrå och förlag. I maj i år kom hennes andra bok om Skandinaviska folkdräkter ut, Scandinavian folklore II med hennes bilder och texter på svenska, norska och engelska.
– När jag började leta efter bilder på folkdräkter hittade jag bara bilder där folk står uppställda framför en vägg och enbart dräkten kommer fram. Om man tittar på tillräckligt många sådana bilder ser man till slut ingenting, säger Laila Durán.

I hennes böcker är bilderna fulla av liv. Modellerna poserar inte, de agerar, i skogslandskap, i berg, på fäbodar och i rum. Bilderna är tagna året runt, i snö, i sol, i glädje vid midsommartid, i sorgklädsel inför en begravning.
– Jag jobbar så att modellerna klär på sig dräkterna och sedan glömmer vi dem. Jag tänker att jag ska ta den finaste bilden av personen och då plötsligt ser man också dräkten, då blir det inte uppstaplat, säger hon.

Själv kommer hon inte från en miljö där man bar folkdräkt. Hon har växt upp i Fredriksdal i Norge och kom till Sverige för 38 år sedan.
Här i Sigtuna bor hon på en hästgård med hästar förstås men också med höns och ibland även några får. Arbetet med böckerna har fört henne från norr till söder i både Sverige och Norge.
– Norska bunader är så otroligt mycket större än vad folkdräkter är här i Sverige. I Norge är det mycket nationalistiskt, det handlar om en frigörelse från Sverige att skapa något som är unikt norskt efter att ha levt i hundra år som koloni, säger hon och den norska tonmelodin gör några gästspel när hon pratar.

I Stockholmsområdet är folkdräkt inte ett vanligt plagg, och för en del har det kommit att förknippas med högerextrema politiska åsikter. Men Laila Durán blir märkbart irriterad inför frågan om den kopplingen.
– Det är bara journalister som tar upp den frågan. Nej, jag känner inte att det finns någon sådan koppling. De människor jag möter är oerhört stolta över sina dräkter. De representerar deras hem och hembygd. Dessa människor kan inte gå omkring och vara rädda för att folk ska tycka saker när de bär dräkt, säger hon med en skarp ton.

Laila Durán är inte orolig för att vi ska tappa dräkttraditionerna.
– Den ligger bevarad i skåp och lådor, men vi håller på att tappa kunskapen om hur man gjorde, säger hon.