Michael Tjernström tar emot i villan i bostadsområdet Kungsgärdet i Uppsala. Här har han bott sedan 1998. Utanför vardagsrumsfönstret strilar regnet ner. Den lilla trädgården ligger frodigt grön och den värmebölja som drabbade Sverige 2018 känns fjärran. För Michel Tjernström var torkan och värmen tydliga tecken på att de resultat det svenska forskningsprogrammet Sweclim, lade fram redan år 2000 stämmer. Sweclim utvecklade avancerade regionala klimatmodeller för Sverige och norra Europa och Michael Tjernström var med.
– Våra resultat fick ett enormt genomslag och klimatet seglade upp som en stor fråga i Sverige. Vi visade att delar av landet skulle kunna drabbas av perioder med torka och att risken för översvämningar skulle öka i andra delar. Vi såg också att klimatet runt Medelhavet skulle kunna bli mycket torrt och hett. Det är det vi ser hända nu, säger han.
Att deras förutsägelser stämde tycker han känns bra, trots att det handlar om en utveckling som är farlig för hela mänskligheten.
– Att det blev rätt ger oss styrka i den forskning vi bedriver nu.
Michael Tjernström var en av årets sommarpratare i Sveriges Radio. Han fokuserade nästan helt på klimatet och responsen har varit stor. De första tre dagarna fick han nästan 100 e-postmeddelanden och flera hundra kommentarer och likes på Facebook – det är mycket för en annars ganska anonym klimatforskare. De allra flesta var positiva.
– Och det trots att jag föreslog en höjning av bensinskatten med fem kronor, skrattar han.
När han sade samma sak för några år sedan blev han helt nedsablad. Nu var det bara ett par personer som var negativa.
– Det kanske är ett tecken på att det händer saker i klimatfrågan.
Han är gift med Gunilla Svensson, också hon klimatforskare, så det blir mycket prat privat om klimat. Men det var ändå bara en slump att han blev forskare. Som ung ville Michael Tjernström bli fotograf, gick en fotoutbildning och frilansade för olika svenska tidningar. Men arvodena var låga och det var svårt att få ekonomin att gå ihop.
När han skulle göra lumpen ansökte han om att få bli väderobservatör. Det gav mersmak och han utbildade sig till meteorolog inom försvaret. 1983 fick han en doktorandtjänst i meteorologi vid Uppsala universitet. Han utvecklade prognoser för dimma och låga moln och rekryterades efter det till olika forskningsprojekt med klimatprofil. År 2000 utsågs han till professor i Uppsala och sedan 2002 är han professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet.
När forskningen tog över blev kameran hobby. Villan på Kungsgärdet är full av foton, på familjen, naturen och förstås Arktis som varit hans arbetsfält de senaste decennierna. Han undersöker hur klimatförändringen påverkar molnen över Arktis och hur det i sin tur inverkar på avsmältningen av havsisen.
Samtidigt som Michael Tjernström sommarpratade om klimatförändringarna så kom de första uppgifterna om att bränderna i Amazonas regnskog i Brasilien ökat dramatiskt. Brasiliens president, Jair Bolsonaro, försökte bagatellisera bränderna och det väckte ett ramaskri världen över.
– Det är klart allvarligt. Amazonas står för en stor del av jordens syreproduktion men ännu viktigare är att de tar upp stora mängder koldioxid. Man kan inte bränna ner skog och göra plantager i stället. Men detta är inte avgörande för klimatet. Att man bränner stora mängder fossila bränslen, som kol, olja och naturgas, för att tillverka el är det stora problemet. Det är lätt att kritisera Brasilien, men man ska inte glömma att Tyskland får en stor del av sin el från kolkraftverk, säger han.
Han är kritisk till världsledare som försöker bagatellisera klimatproblemet.
– Det är dumt och okunnigt. Jag tror inte att de ledare som förnekar klimatförändringarna är ointelligenta. De ljuger uppenbarligen om klimatet, men varför? Men mest skrämmande är att sanningen inte längre verkar spela någon roll. Om världens ledare inte kan vara överens om att hålla sig till sanningen så är det omöjligt att föra en debatt. Det tror jag ger människor klimatångest, säger Michael Tjernström.
Han tror att det hade varit annorlunda med ett tydligt politiskt ledarskap som sagt vad som måste göras och väljer själv att citera den amerikanska presidenten Johan F Kennedys tal till folket inför de bemannade färderna till månen i slutet av 60-talet: "Vi ska åka till månen, inte för att det är lätt utan för att det är svårt."
– När man inte har ledare som kan berätta att man är tvingad att göra något och att det blir svårt, så föder det ångest hos många. Men klimatångesten ger också röst åt den oro som finns i samhället, säger Michael Tjernström.
Du har sagt att det inte handlar om en klimatkris utan om en samhällskris, hur då?
– Vi vet vad problemet är och hur det ska lösas. Men ingen gör tillräckligt för att lösa det. Klimatet och jorden överlever; nu behöver vi mer forskning för att veta hur vi ska agera, hur vi ska planera våra samhällen för stigande havsnivåer, mer nederbörd, torka och stormar. Grundproblemet, klimatförändringen, vet vi tillräckligt om för att agera.
Hur ser du på den roll som Greta Thunberg fått i klimatfrågan?
– Hon balanserar på en knivsegg. Så länge hon för vanliga människors talan så fungerar det. Men risken är stor att hon utnyttjas av makthavare som vill visa sig handlingskraftiga utan att egentligen behöva göra något. Ett barn kan man lyssna på, till och med berömma, men ändå sedan ignorera. Det stör mig lite att nyheter om Greta fått en större betydelse än att diskutera själva frågan – klimatet.
Michael Tjernström tror inte att mänskligheten kommer att klara klimatmålet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
– Nej, Jag tror snarare att vi kommer att landa på omkring tre grader. Det går visserligen framåt. Vindkraft är i dag billigare att investera i än både gas och kol. Men åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen går för långsamt.
Hur klimatsmart lever då klimatforskaren själv. Jo, han går till stationen i Uppsala och tar tåget till arbetet i Stockholm. Han har en bil men bara för att han köpt loss den av sin far som slutat köra. Den står mest i garaget. Ska han långt så tar han hellre tåg och hyr en bil på plats om det behövs.
– Tanken är att inte ha någon bil alls, inte ens en elbil. För många svenskar är bilen helig, men jag tycker inte det är nödvändigt när man bor i en storstadsregion.
Inom kort ska han till Köpenhamn i jobbet. Då åker han tåg, fast det tar nästan en hel söndag i anspråk. Men han tar flyget tillräckligt ofta för att ha guldkort på SAS.
– Alla flygresor är arbetsresor. Många är så långa att det inte skulle gå ihop om man försökte åka tåg istället. Ibland kan man inte undvika att göra saker man vet är mindre bra, som att köra bil eller flyga, säger Michael Tjernström.