"Mat väcker känslor", konstaterar skolmatschefen Anders Sundin.
Varje dag mäter Uppsalas kommunala skolor hur mycket mat eleverna slänger. En vanlig vecka kastar varje elev i grundskolan i snitt 21 gram per dag.
Vecka 12, som var utlyst hållbarhetsvecka, slängdes 29 gram per dag och elev– alltså 38 procent mer.
– Det blev väl ingen jättesuccé direkt. Det får vi ta till oss, säger Anders Sundin, avdelningschef på kommunens måltidsservice.
Vad hände?
– Vi serverade rätter som inte riktigt gick hem. Vi får kika på det. Vi vill ju att maten är god så att barnen blir mätta och att maten inte kastas.
Under hållbarhetsveckan, eller klimatveckan som den också kallats, satsar man extra mycket på att maten ska vara hållbar vad gäller miljö och klimat. Flera nya rätter introducerades. Bland annat serverades ratatouille med bulgur, limpa på kycklingfärs och krispig "nothing fishy". Den senare är ett vegetariskt fisksubstitut gjort på alger och vete. Den blev allra minst poppis sett till svinn.
– Jag tror inte att den återkommer som rätt. Men vi måste våga prova nytt, säger Anders Sundin och lyfter just dilemmat med fisk:
– Vi vill såklart servera fisk, men det är svårt eftersom många fiskar är rödlistade eller fiskade med metoder som utarmar haven. Därför försöker vi hitta alternativ.
Rätten "nothing fishy" hade premiär på hållbarhetsveckan, ett alternativ till fisk baserat på vete och alger.
Uppsala kommun har under lång tid haft en hållbarhetsvecka varje läsår. Men det kommer man troligen att skippa framöver.
– Vi arbetar ju hela tiden med hållbarhet. Sedan har ordet hållbarhet fått en negativ klang, och vi vill ju att mat uppfattas positivt.
Negativ klang? Hur då?
– Ja, i samhället i stort. När vi har hållbarhetsvecka reagerar föräldrar på det. De tycker att det är för mycket vegetariskt och för lite kött. Mat väcker mycket känslor.
Blir det för lite protein?
– Nej, vi har jättemycket proteiner i salladsbuffén i form av bland annat bönor och keso.
Skolorna har en salladsbuffé och nybakat bröd som eleverna kan äta om de inte gillar maten, påpekar Anders Sundin.
En förälder som mejlat UNT berättar att barnen kom hem hungriga under hållbarhetsveckan. Föräldern menar att barn blir påtvingade vegansk mat för att lindra vuxnas klimatångest.
– Vi har ingen specifik veganmat, vill man ha veganskt får man äta från salladsbuffén. Det är så många olika uppgifter om skolmaten som florerar, svarar Anders Sundin.
Kommunen byter regelbundet ut rätter för att minska matsvinnet. Rätter som försvunnit de senaste åren är bland andra en kikärtsgryta och "hulkenbiffar" eftersom de gillades av för få. Att introducera nya rätter är dock inte helt lätt, säger Anders Sundin.
– För att acceptera en ny smak måste man prova 10 till 12 gånger.
Måste ni introducera så mycket nytt då? Kan ni inte köra mer på rätterna som barnen gillar?
– Enligt lagen ska vi ha en varierad kost. Och om vi bara körde på favoriträtterna skulle ju barnen tröttna ganska snabbt på dem, säger Anders Sundin och nämner tacos, pizza, pannkakor och spagetti med köttfärssås som några av de mest populära rätterna.
"Maten vi skulle laga på hållbarhetsveckan var väldigt annorlunda", säger Tony Frykberg, kock på Västra Stenhagenskolan.
UNT har kollat skolmenyn fram till sommarlovet. Av de ovan nämnda favoriträtterna kommer spagetti och köttfärssås att serveras två gånger och pannkakor två gånger. Pizza och tacos måste eleverna dock vänta på till höstterminen. Den för många vuxna mer okända rätten "gråärtsbiffar" står däremot på menyn två gånger.
– Vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer om en variation på rätter och näringsinnehåll. Man ska komma ihåg att de flesta barn gillar skolmaten, det visar de enkäter vi gör. Och gillar man inte maten en dag så finns ju ett stort salladsbord och nybakat bröd.