En långdragen konflikt mellan en byggfirma och Mi Askman avgjordes nyligen i Uppsala tingsrätt. Personen bakom den byggfirma hon anlitat dömdes att betala ut en ersättning, men den uppgick till mindre än hälften av vad hon hade begärt. Därför var domen en besvikelse.
– Det känns som en kraschlandning. Man går i en dröm och litar på en snickare men blir totalt grundlurad.
Bakom domen finns flera år av tvister kring de fel som uppdagades efter att byggfirman gjort sitt arbete. En inspektion efteråt vittnade om konstruktionsvirke och balkar som var felvända, vilket innebar att de inte klarade av den tyngd de skulle bära. Takstolarna vilade på balkar som inte hade tillräcklig bärkraft. Dessutom hade golvkonstruktionen underminerats genom att man huggit ur en stor del av balken. Mi Askman köpte huset i början av år 2000. Hon ville bygga ut huset med ett vardagsrum, en förstuga och ett rum med balkong på övervåningen. Via bekanta fick hon tips om en snickare vars firma senare anlitades. Tillsammans med honom kom hon överens om att om- och tillbyggnaden inte skulle överstiga 700 000 kronor.
Besiktningsmannen har efteråt uttryckt att detta var det absolut sämsta bygge han sett, en skam för byggbranschen, inte fackmannamässigt och att takstolarnas utförande var bedrövligt. Efter en lång resa med tvistemål och tingsrättsdom har Mi Askman spenderat 1,5 miljoner på att korrigera och bygga färdigt huset. Men pengarna har tagit slut, huset står fortfarande efter flera års snickrande ofärdigt och när UNT besöker huset en snöig vinterdag är det 13 plusgrader i vardagsrummet.
– Meningen var att jag skulle ha golvvärme på sikt, men jag har fått dra ner på saker för att få allt att gå ihop.
Mi Askman känner att hon fått en viss rättvisa, men är djupt besviken på samma gång.
– Det ska inte komma någon och förstöra ens ekonomi och liv. Han har slukat mina pengar och stuckit härifrån. Han lever vidare sitt liv medan jag sitter kvar här.
Mi Askman vann inte på alla punkter och sista ordet är inte sagt. Snickaren har via sitt ombud överklagat tingsrättens dom. Tvistemålet innebar också att varje part betalar sina egna rättegångskostnader, vilket innebär att mycket av pengarna redan gått åt. Advokat Claes Nylander är i stort sett nöjd med den ersättning som Mi Askman fick rätt till genom tingsrättens dom. Det fanns särskilda omständigheter i den utdragna tvisten och han menar att det generellt gäller att ha alla överenskommelser skriftliga.
– Ju mer man har skriftligt, desto lättare är det att få rätt.
Konsumentverkets vägledare i landet såg 2009 en tioprocentig ökning av klagomålen mot hantverkare. Antalet klagomål närmar sig samma nivå även i år. Klagomålen handlar ofta om att arbetet blev dyrare eller inte utfört på det sätt som konsumenten trodde var överenskommet.
– Man har kanske olika förväntningar och inte lyckats få ner dessa i det skrivna avtalet, säger juristen Mari Gremlin som är expert på boende- och energifrågor.
Tobias Björklund, handläggare vid Allmänna reklamationsnämnden, påpekar vikten av skriftliga avtal.
– Det är bra om parterna är så noga som möjligt med vad som ska ingå och under vilken period arbetet ska göras. Ett muntligt löfte gäller, men det är ju svårare att bevisa.
Mi Askman känner sig uppgiven i sitt kalla hus som hon inte har råd att få färdigisolerat. Men flytta vill hon inte.
– Jag trivs på landet och vill bo så här. Man hoppas väl på en tipsvinst.