TonÄringen kommer hem senare Àn hon sade, femÄringen grönsaksvÀgrar och tioÄringen struntar i lÀxan. Ja, det Àr mÄnga situationer i barnfamiljen som leder till tjat - och det Àr inte utan anledning.
â Forskning visar att tjat lönar sig och vi upprepar det som lönar sig. Men sedan kan man kĂ€nna att man hamnat i en ond cirkel dĂ€r man bara tjatar och tjatar och inte fĂ„r nĂ„gon utdelning â dĂ„ Ă€r det dags att tĂ€nka om, sĂ€ger Jenny Klefbom, barn- och ungdomspsykolog som skriver för sajten psykologiguiden.se.
Hur vÀl tjatet fungerar beror pÄ barnets Älder och mognad. Med Àldre barn Àr det ofta bÀttre att hitta en mer konstruktiv metod.
â Det Ă€r krĂ€nkande för en tonĂ„ring att bli tjatad pĂ„ som en treĂ„ring, men det Ă€r lĂ€tt att man hamnar dĂ€r som förĂ€lder. Med en tonĂ„ring behöver man tĂ€nka annorlunda. Tjatar man hundra gĂ„nger om att de ska stĂ€da rummet och inget hĂ€nder fĂ„r man tillsammans ta fram en rutin som fungerar, sĂ€ger Jenny Klefbom.
Att involvera Ă€ven de yngre barnen och lĂ„ta dem fatta egna beslut Ă€r generellt ett bra sĂ€tt att komma ur tjatfĂ€llan â lĂ„ta treĂ„ringen gĂ„ i trollkarlsutstyrsel till dagis sĂ„ lĂ€nge det Ă€r tillrĂ€ckligt varma klĂ€der för vĂ€dret. DĂ„ slipper man kanske det dagliga tjatet om vad barnen ska klĂ€ pĂ„ sig.
âFĂ„r jag en glass?â. MĂ„nga förĂ€ldrar svarar direkt nej pĂ„ den frĂ„gan. Men barn blir ledsna av för mĂ„nga nej, enligt Jenny Klefbom.
â Man behöver inte sĂ€ga ja till allt för det, det Ă€r ju inte heller bra, men dĂ€remot kan man ge ett positivt svar: âJa, i morgon kan vi köpa glass!â. DĂ„ erbjuder man barnet nĂ„got positivt att tĂ€nka pĂ„ och skapar en mer lĂ€ttsam stĂ€mning.
NÀr det gÀller sÄdant som inte Àr skadligt eller farligt för barnen kan alla i familjen tjÀna pÄ att vara lite mer tillmötesgÄende.
â Livet blir roligare Ă€ven för oss vuxna dĂ„. Barn Ă€r ju ofta bra pĂ„ att ha en glad attityd och leva mer i nuet. Det Ă€r nĂ„got som vi vuxna kan bli bĂ€ttre pĂ„.
Kom ut ur tjatfÀllan
Tjat Àr ofta effektivt, men det kan bli för mycket för barnen. MÀrker du att de slutat lyssna pÄ gnatet Àr det dags att hitta rutiner och metoder som funkar och lÀra dig sÀga ja i stÀllet för ett slentrianmÀssigt nej.
"En viss mÀngd tjat Àr ett naturligt inslag i all uppfostran, barn ska inte vara sÄ lydiga att man inte behöver tjata pÄ dem", sÀger barn- och ungdomspsykolog Jenny Klefbom.
Foto: Shutterstock
Konflikthantera i tre steg
1. Prata utifrĂ„n dig sjĂ€lv - âjag tycker...â - och undvik âduâ i kombination med âaldrigâ, âalltidâ, âjĂ€mtâ och sĂ„ vidare. FrĂ„ga vad barnet tycker Ă€r viktigt och varför och glöm inte att lyssna pĂ„ svaret.
2. Kom nÀra inpÄ. StÄ inte i köket och hojta till barnen som sitter i vardagsrummet, dÄ Àr sannolikheten stor att de inte kommer att lyssna och du kommer behöva tjata mer. GÄ nÀra barnet, sÀnk dig till hans eller hennes höjd och titta barnet i ögonen nÀr du sÀger det du vill ha sagt.
3. VÀlj dina strider. Fundera över vad som Àr viktigt att tjata om nÀr du inte Àr irriterad.
Konsten att sÀga nej
Ett bra nej Àr personligt och tydligt, menar familjeterapeuten Jesper Juul som skrivit boken Konsten att sÀga nej. Ge inte onödiga vuxenförklaringar, som att barn inte fÄr leka med saker för att de Àr dyra - pengars vÀrde betyder inget för smÄ barn. Det Àr ocksÄ viktigt att utgÄ frÄn sig sjÀlv, generaliseringar fungerar inte pÄ barn.
Exempel:
Fel: âMan avbryter inte nĂ€r nĂ„gon annan pratar, du fĂ„r vĂ€nta.â
RĂ€tt: âJag vill prata klart med mamma först, sĂ„ ska jag prata med dig sen.â