Byggherrarna i BÀcklösa har inte varit lojala med de visioner som man kom överens med kommunen om, enligt stadbyggnadsdirektör Christian Blomberg.
Nu ska en utvÀrdering ske av planeringen och utbyggnaden av de nya bostadskvarteren vÀster om Dag Hammarskjölds vÀg, mitt emot Ultuna. Boende i omrÄdet Àr skarpt kritiska och anser att kvarteret blir mer tÀtbebyggt och högre exploaterat Àn i de prospekt och kartor som presenterades nÀr de skulle flytta in (se artikel hÀr intill).
Kommunen hÄller med om att det Àr stora skillnader mellan planer och verklighet:
â Vi har identifierat BĂ€cklösa som ett omrĂ„de dĂ€r det skiljer sig markant mellan de visioner som vi och byggherrarna presenterat och det slutliga resultatet. Man har följt planerna men inte varit lojal mot visionen, sĂ€ger stadsbyggnadsdirektör Christian Blomberg.
Han lyfter fram tre punkter dÀr visioner och utförande inte harmonierar. Det gÀller skalan pÄ bebyggelsen, andelen grönska i omrÄdet och parkeringsfrÄgan, som enligt stadsbyggnadsdirektören inte var tÀnkt att lösas genom den typ av gatuparkeringar som nu finns i omrÄdet. Han betonar att bÄde privata byggherrar och kommunens egna bolag Uppsalahem har byggt i BÀcklösa och kommer att kunna ingÄ i utvÀrderingen. FrÄgan Àr om bolagen bakom utbyggnaden maximerat sina projekt till högsta tillÄtna storlek.
â NĂ€r det gĂ€ller skalan var kvarteren planerade som blandade trĂ€dgĂ„rdsstĂ€der. Byggaktörerna anvĂ€nder byggrĂ€tterna pĂ„ ett sĂ€tt som inte var tĂ€nkt. Det finns en flexibilitet i planen som innebĂ€r att omrĂ„det kan utformas pĂ„ flera olika sĂ€tt men syftet Ă€r inte att allt ska genomföras fullt ut.
Blandad bebyggelse och karaktÀr av trÀdgÄrdsstad var ett av mÄlen vid planeringen av BÀcklösaomrÄdet i södra Uppsala.
Ăven planerna pĂ„ en stor andel gröna omgivningar kommer att ingĂ„ i utvĂ€rderingen, men hĂ€r anser Christian Blomberg att det krĂ€vs mer tid innan resultatet kan bedömas:
â Man behöver sĂ€kert tio-femton Ă„r innan ett grönt omrĂ„de har etablerats ordentligt.
NÀr det gÀller markanvÀndningen anser han att skillnaden blivit stor mellan vision och slutlig planering:
â I stĂ€llet för ytkrĂ€vande markparkeringar skulle parkeringsplatserna anlĂ€ggas under mark.
Kunde kommunen inte stÀllt krav pÄ parkering under mark?
â I obebyggda omrĂ„den finns normalt sett inte lagstöd för ett sĂ„dant krav och med tanke pĂ„ att vi var överens om visionen sĂ„g vi sĂ€kert ingen anledning att reglera just det.
Det skulle enligt Christian Blomberg ocksÄ ha minskat flexibiliteten i planerna genom att kommunen behövt specificera vilka omrÄden som var avsedda för smÄhus, dÀr markparkering Àr normalt, respektive flerbostadshus, dÀr det finns valfrihet.
Flerbostadshus i upp till sex vÄningar byggs i BÀcklösaomrÄdet som vÀxer upp intill Dag Hammarskjölds vÀg, mitt emot Ultuna i södra Uppsala.
BestÀmmelserna kring kommunernas byggplanering har gÄtt frÄn detaljerade till mer generella planer. Det ger byggherrarna större utrymme att styra den slutliga utformningen av exempelvis husens placering.
â I grunden Ă€r det en sund utveckling att inte lĂ„sa fast planerna i ett omrĂ„de dĂ€r utbyggnad kan pĂ„gĂ„ under mĂ„nga Ă„r och behöva anpassas till Ă€ndrade förhĂ„llanden. Men samtidigt innebĂ€r det ett stort ansvar för byggherrarna att informera om sin planering och förĂ€ndringar.
Vilket ansvar har kommunen för att informera bostadsspekulanter om osÀkerheter i planerna?
â Jag tycker vi Ă€r noga med att beskriva vĂ„r vision och utvecklingsinriktning, men det Ă€r slutligen upp till byggherrarna att berĂ€tta om genomförandet. Kommunen har inte den kontakt med slutanvĂ€ndarna som byggherrarna har och inte heller möjlighet och förmĂ„ga att undersöka hur de informerar sina kunder.
â Det blir sĂ„ klart en annan sak nĂ€r vi exploaterar pĂ„ vĂ„r egen mark, dĂ„ har vi tillgĂ„ng till helt andra verktyg och kan följa processen mycket nĂ€rmare.
Flerbostadshus i upp till sex vÄningar byggs i BÀcklösaomrÄdet som vÀxer upp intill Dag Hammarskjölds vÀg, mitt emot Ultuna i södra Uppsala.