Kommunen och kapitalet
Men det fanns inget allmänt intresse. Däremot fanns det ett privat. Kommunen ville ge ett handtag till ett transportföretag som ville bygga en ny terminal och paret Tillbergs tomt skulle komma väl till pass.
Efter gängse juridiska turer hamnade ärendet till sist hos regeringen och Tillbergs vann. Men alla vinner inte. I senaste numret av magasinet Neo skriver Paulina Neuding om en utveckling som pågått i det tysta, utan att hittills väcka politiskt intresse. Förr var det normala att tvångsförfoganden användes på det sätt som grundlagen stadgar, för allmänna ändamål. I dag handlar det i 65 procent av fallen om att gynna privata aktörer.
Det finns naturligtvis gränsfall. Men det krävs inga djupa juridiska insikter för att inse att privata transportföretag, privata golfbanor, privata sågverk eller andra privata verksamheter som vill expandera eller bygga om rimligen inte kan innefattas i grundlagens formulering om "angelägna allmänna intressen".
Vad vi ser är i stället en sammanblandning av privat och offentligt som inte bör förekomma i en marknadsekonomi och som inte är förenlig med våra normala föreställningar om en demokratisk rättsstat. Kommunerna - en del av dem - och kapitalet sitter i samma båt.
Ett antal fall av detta slag drivs och har drivits av organisationen Centrum för rättvisa. Men för att få slut på ofoget krävs ett politiskt engagemang. Ändå har inget parti velat göra politik av saken.
Man kan ana varför. Den enkla höger-vänsterdimensionen saknas. Säkerligen finns politiker av alla tänkbara färger bland de ansvariga. Ibland sitter politiker och tjänstemän själva i styrelsen för företag som vill bygga ut. Men det gör naturligtvis bara saken värre.
För politiker som säger sig stå på individens sida, mot både statlig och privat maktkoncentration finns inga ursäkter för att blunda.
Så jobbar vi med nyheter