Kommunen svänger om regler för borgensavtal

Som UNT rapporterade på måndagen planerar kommunen att ingå en rekordstor borgen på 315 miljoner kronor för en sportarena. Ett privatägt bolag ska ta lånet men kommunen kan genom sin borgen tvingas betala tillbaka pengarna.

I juni klubbade kommunstyrelsen ett förslag på nya borgensprinciper. De ändras ”från en restriktiv till en mer stödjande hållning” och ambitionen att minska borgensstocken överges.

Den borgerliga alliansen gärna ser att fristående aktörer äger exempelvis sportarenor. När bankerna skärpt kraven på säkerheter har aktörerna fått allt svårare att låna.

Enligt förslaget ska borgen lämnas om det är ”en absolut nödvändighet” för att genomföra angelägna projekt och det är bara organisationer som uppför anläggningar som kan komma ifråga. Det måste även handla om anläggningar som kommunen annars själv skulle svara för.

I och med att en arena för friidrott och innebandy väntas få en borgen på 315 miljoner väcks frågan om vilka andra projekt kommunen ska borga för.
– Av rättviseskäl kan det bli en borgensdiskussion även om Uppsala Arena, säger kommunalrådet Maria Gardfjell (MP).

Uppsala Arena, den evenemangsarenan som planeras i Gränby, beräknas kosta 750 miljoner kronor. Kommunen går in med 150 miljoner om de privata ägarna lyckas få fram 600 miljoner.

Politikerna är eniga om att inte teckna borgen för Uppsala Arena ifall bankerna inte ställer upp.

– Det handlar om för mycket pengar och dessutom är det ett kommersiellt projekt, säger kommunalrådet Fredrik Ahlstedt (M). 
Förslaget till nya borgensprinciper ska behandlas av fullmäktige.