Kommunens stödsystem inte rättvist

De rödgröna vill se över hur pengarna fördelas inom Uppsala kommun efter Kajans nedläggning av högstadiet. Men det förändrar inget för de drabbade eleverna.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2017-03-14 17:22

Som UNT berättat kommer arton elever med neuropsykiatriska diagnoser att stå utan skola till hösten när Kajan friskola lägger ned. Men kommunalrådet Caroline Hoffstedt (S), med ansvar för skolfrågor, tror inte det ska bli något problem att erbjuda dem plats.

– Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för att se till att alla elever får en bra skolgång. Vi kommer att ordna plats till alla elever som behöver. Men de kan också välja att söka sig till andra fristående skolor om de vill, säger hon.

Kajan friskola har hamnat i ekonomisk kris sedan Uppsala kommun omprövat och dragit ned det så kallade tilläggsbeloppet, ett särskilt stöd som exempelvis kan gå till att anställa elevassistenter. Det kan röra sig om upp till 60 000 kronor per månad.

Vore det inte bättre att fortsätta med tilläggsbeloppet så att Kajan kan driva sin verksamhet vidare?

–  Vi ska behandla alla på ett likvärdigt sätt. Då kan vi inte betala ut extra stöd till en skola på grund av en aviserad nedläggning. Då måste vi göra det till alla huvudmän som har svårt att få ihop sin verksamhet. Tidigare har tilläggsbeloppet inte fördelats rättvist. Nu fördelar vi det i enlighet med vad lagen säger.

LÄS MER: Kajan tvingas stänga sitt högstadium

Men tilläggsbeloppet gäller bara för friskolor. Kommunen har ett eget elevstöd som motsvarar tilläggsbeloppet för sina resursskolor. Det ger ett högre stöd än det som ges till Kajan friskola.

– Det finns en viss skillnad när det gäller det särskilda stödet till grundskolan som jag inte är nöjd med och som måste rättas till. Vi håller på att titta på det för att skapa likvärdighet mellan kommunal och privat verksamhet, säger Caroline Hoffstedt.

Så ni behandlar inte alla lika?

– Jag är inte nöjd med hur det ser ut i dag och det ska vi rätta till.

Flera föräldrar tror att Kajans nedläggning blir dyr för kommunen och dålig för eleverna. Har de fel?

– Det här handlar inte om pengar och om att effektivisera en verksamhet. Vi ska erbjuda alla barn en trygg och bra skolgång, säger Caroline Hoffstedt.

LÄS MER: Kritiskt läge för Kajan

Anna Manell (L), ledamot i utbildningsnämnden, anser att kommunen måste starta en utvärdering om hur tilläggsbeloppet fungerar i praktiken.

– Det är viktigt att det finns en förståelse för skolor som Kajan. Jag vill att man jobbar fram ett system som är likvärdigt och som fungerar. Jag har krävt det förr, men inget händer. Man måste sluta slå på den här gruppen och vi måste lösa det nu, säger hon.

LÄS MER: Kalle utan assistent

Hon har träffat föräldrar som säger att ersättningen för deras barn har sänkts när de flyttat från kommunens verksamhet till Kajan, men vet inte om det stämmer.

– Något brister uppenbarligen. Det borde gå runt för en skola som Kajan, säger Anna Manell.

Sjuttio barn går på Kajan

Kajan friskola vänder sig till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kajan erbjuder grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Undervisningen vilar på en beteendeterapeutiskt grund kallad Tillämpad beteende analys. Skolan har cirka 70 elever.

Kajan ingår i en större svensk koncern med 51 företag.

År 2015 omsatte bolaget drygt 33 miljoner kronor och hade 54 anställda. Åren innan gjorde Kajan en vinst på 1-2 miljoner kronor. 2015 blev det en mindre förlust.

Källa: Kajan friskola

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om