– Rapporten ska fungera som en pekpinne till landets kommuner om vilka förbättringar som kan göras, säger undersökningens projektledare Ann Johansson.
Socialstyrelsen har undersökt vilka kommuner som har en dygnetruntbemannad socialjour för barn- och ungdomar med socionomutbildad personal, samt om dessa kommuner har en samverkansplan mellan olika kommunala verksamheter.
En samverkansplan minskar risken för att olika insatser kring barnet inte ska konkurrera. En jourverksamhet för barn- och ungdomar är tänkt att fungera som stöd till minderåriga som råkat ut för traumatiska upplevelser. dagsläget har enbart tre av tio kommuner en socialjour eller en samverkansplan. Enligt Socialstyrelsen har samtliga kommuner i Uppsala län både en fungerande socialjour och samverkansplan, med undantag från Knivsta och Tierp som valt att inte delta i undersökningen.
– Ett våldsutsatt barn behöver få tillgång till rätt behandling direkt efter det akuta läget. Sådana uppstår ofta på helger eller efter kontorstid när den ordinarie barn- och ungdomsvården har stängt, säger Ann Johansson.
Ett av skälen till att så många kommuner har brister, beror på ett för litet fokus på de minderårigas upplevelser av en traumatisk situation, enligt Ann Johansson.
– När en kvinna misshandlats är det mycket fokus på omhändertagandet av kvinnan. Det måste finnas någon som ser till barnet som bevittnat detta, även i de fall där de inte har fysiska skador, säger Ann Johansson.
Ett annat skäl är att kommunerna inte är skyldiga enligt lag att tillhandahålla vare sig samverkansplaner eller socionomutbildad personal vid socialjourer för barn- och ungdomar. En förvärrande omständighet är att många kommuner har begränsade resurser till att bedriva så kallad öppen vård av barn- och ungdomar. Öppen vård innebär att de minderåriga kan stanna kvar i föräldrahemmet och därmed fortsätta i sin vanliga skola. På sikt kan ett tvångsomhändertagande genom en så kallad familjehemsplacering innebära att den minderårige får en ofullständig skolgång. En långsiktig konsekvens av bristande barn- och ungdomsstöd är att den minderårige aldrig tillfrisknar helt, enligt Ann Johansson.
– Ett barn som utsätts för övergrepp och misshandel kan ha svårt att klara av ett vuxenliv. De mår ofta psykiskt dåligt och riskerar att hamna i missbruk och kriminalitet, säger Ann Johansson.