UNT har i en reportageserie skrivit om den vetenskapliga diskussion som uppstått kring skakvåld mot barn. Debatten har förts inte minst i domstolar mellan medicinska experter från bland annat Uppsala.
Det handlar om hur man ska tolka vissa skador hos barn, exempelvis blödningar i ögonbotten och under hårda hjärnhinnan. Har barnen misshandlats eller kan skadorna uppstå genom sjukdomar?
I oktober fastställde Högsta domstolen att det vetenskapliga läget är så oklart att föräldrar inte kan dömas enbart på den medicinska bevisningen. Det har medfört att personer som redan avtjänat fängelsestraff fått sina domar upphävda.
I centrum för UNT:s granskning har Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset stått. Enligt Rättsmedicinalverket i Uppsala har Barnskyddsteamet i vissa fall dragit för snabba slutsatser att skador hos barn kan ha berott på misshandel och samarbetet mellan de båda har upphört.
Claes Sundelin har många års erfarenhet dels som överläkare vid barnhälsovården i Uppsala län, dels som S-politiker i landstinget. Han framhåller att Akademiska sjukhuset behöver den samlade kunskap om övergrepp mot barn som Barnskyddsteamet besitter.
– Men politikerna måste se till att samarbetet mellan Barnskyddsteamet och andra aktörer fungerar, säger Claes Sundelin.
Hans bild är att större delen av vetenskapssamhället tolkar de typiska skadorna hos barnen som att de blivit skakade.
– Men de senaste tio åren har enstaka röster framfört alternativa teorier som D-vitaminbrist och annat. Nu säger Högsta domstolen att skadorna inte håller som bevisning. Men det är viktigt att förstå att det inte innebär något vetenskapligt medicinskt utslag utan enbart att det inte är ställt bortom varje rimligt tvivel att den åtalade är skyldig.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har under hösten inlett ett tvåårigt projekt för att granska teorierna bakom skakvåld, något Claes Sundelin välkomnar.
Landstingsrådet Anna-Karin Klomp (KD) betonar att vårdpersonalen inte får dra sig för att anmäla misstankar om barnmisshandel till socialtjänsten, trots den debatt som uppstått.
– Vi har även framhållit för Barnskyddsteamet att man måste följa det som framkommer i SBU:s utredning. Det är också nödvändigt att samarbetet mellan Barnskyddsteamet och andra aktörer inte hindras av de fasta positioner som uppstått.
Jonas Segersam är ordförande i Riksförbundet för familjers rättigheter, RFFR, samt före detta KD-politiker i Uppsala läns landsting. Han säger att RFFR haft kontakt med 20-30 föräldrar som anklagats för barnmisshandel och fått sina barn omhändertagna och/eller dömts av domstol vilket enligt Jonas Segersam skett på felaktiga grunder. Det handlar bland annat om barn som ska ha utsatts för skakvåld.
– Det behöver tillsättas en kommission för att undersöka om rättssäkerheten fungerat i de här ärendena. I dessa fall rör det sig om spekulativa diagnoser där domstolarna litat för mycket på de medicinska experterna med förödande följder, säger Jonas Segersam.
Finns det risk att en förening som RFFR ger stöd till föräldrar som misshandlat sina barn?
– Givetvis är barnmisshandel ett stort samhällsproblem men jag upplever inte att de personer som sökt sig till oss är några förövare, säger Jonas Segersam.