Konkurrensen om eleverna hårdnar

Aldrig tidigare har friskolor ansökt om att få expandera så kraftigt i Uppsala som inför höstterminen nästa år. Men hur ska alla skolplatser fyllas?
Den torra statistiken över hur många elever som finns i Uppsalas skolor döljer en verklighet som inom kort kan bli kännbar för lärare, föräldrar och deras barn. Kurvan som visar elevantalet i gymnasieskolan ser ut som en skidbacke. Kulmen nås nästa år, då antalet elever är som flest, sedan bär det utför och underlaget minskar stadigt.
Det är i det läget som de nya friskolorna kommer in för att slåss om eleverna och de ersättningar de genererar.
- Det finns stor risk för överetablering. Inom några år kan det finnas ett överskott på 3 000 elevplatser inom Uppsalas gymnasieskolor, men siffran beror på hur snabbt friskolorna bygger ut, säger Leif Wiklund som samordnar kommunens planering av gymnasiefrågor.

Den förra politiska vänstermajoriteten sa under 2006 nej till nya gymnasiefriskolor på grund av överetablering. Men Skolverket, som utfärdar tillstånden och i praktiken bestämmer, lät med något undantag ändå de friskolor öppna som hade ansökt.
Den borgerliga alliansen i Uppsala som nu styr har sagt ja till alla gymnasiefriskolor som vill öppna nytt eller utvidga.
Friskolorna upplever just nu en boom. För tre år sedan gick 10 procent av Uppsalas gymnasister i friskolor. Enligt kommunen väntas andelen nästa år bli drygt dubbelt så stor.
Läget inom grundskolan är likartat; friskolorna drar till sig en allt större andel av eleverna medan dyra kommunala skollokaler gapar tomma. Ett par nya stora friskolor inom grundskolan knackar på dörren och kommunen räknar med att utbudet kan växa med upp till 820 elevplatser nästa höst. Om alla nya platser fylls skulle andelen friskoleelever i Uppsala i årskurs 6-9 öka från 9 till 23 procent.

Gränbyskolans rektor Leif Ericsson ser en ny situation växa fram.
- Tidigare har kommunens skolor inte behövt tänka på att försöka locka till sig elever, de har strömmat till ändå. De senaste åren har rörligheten bland eleverna ökat. Mycket till följd av friskolorna måste vi nu bli bättre på att marknadsföra oss.
Fler friskolor kan resultera i ryckigare planering. Många föräldrar väljer skola åt sina barn först under senvåren och lyckas friskolor dra till sig fler elever än de kommunala skolorna räknat in i sin budget kommer rektorerna att stå med övertaliga lärare och för stora lokaler.
Varje elev inom grundskolan betyder en intäkt på cirka 70 000 kronor. Uppsägningstiden för personalen kan vara upp till ett år vilket innebär risk för underskott och besparingar.
Utvecklingen väcker en rad frågor. Kommer skolorna att sätta för höga betyg för att få undervisningen att framstå som bättre än vad den är? Och kommer rektorer att sopa problem under mattan för att inte skolan ska få dåligt rykte?

Ett problem Leif Ericsson vid Gränbyskolan tar upp är risken för ökad segregation.
- Vilka söker sig till friskolor? Ofta är det barn med engagerade föräldrar som är väletablerade i samhället. Många elever som inte har det stödet hemifrån kommer att hamna i den skola som ligger närmast. Vad händer då med integrationen i till exempel Gränbyskolan som ligger i ett invandrartätt område?
Vilka är då fördelarna med friskolor? Trots konkurrenssituationen kan kommunens grundskolechef Per Pettersson se positiva inslag.
- Att Uppsalas kommunala skolor höjt sina resultat tror jag delvis beror på konkurrensen från friskolorna, säger han.
Janne Eklund, rektor för friskolan Gluntens Montessoriskola, har tidigare varit rektor för ett par kommunala skolor i Uppsala och kan jämföra de båda verksamhetsformerna.
- Det finns ett större vi-tänkande i friskolan, vi jobbar tillsammans och tar mer eget ansvar för helheten än vad man gör i kommunala skolor. Det ger effekter för verksamheten och är något som kommer eleverna till del. Friskolor som enskilda företag måste värna sitt rykte, jag uppfattar inte att den värdegrunden genomsyrar all kommunal verksamhet.