På plats fanns flera ledamöter från Uppsalas kulturnämnd, som beställt förundersökningen, samt ett stort antal representanter från stadens konstverksamhet och andra konstintresserade.
Håkan Harrysson inledde med en kort genomgång av huvudpunkterna i förundersökningen. Enligt den är inte Uppsala slott längre en adekvat lokal för att husera ett konstmuseum värt namnet. I förundersökningen presenteras olika möjligheter, där ett alternativ är en ombyggnad av slottet och andra alternativ handlar om att bygga nya lokaler särskilt ägnade konst. Förundersökningen tar även upp aspekten att Uppsala slott måste fyllas med någon form av kulturell verksamhet och menar att slottet är alltför hårt kontoriserat som det är. Harrysson jämför med hur konstverksamheten bedrivs i Malmö och i den belgiska universitetsstaden Leuven, och anser att Uppsala skulle vinna mycket på att hämta influenser därifrån.
Efter Harryssons anförande lämnades ordet fritt. Ett sextiotal åhörare fanns på plats och engagemanget var stort. Representanter från Uppsalas konstverksamhet gjorde tummen ner för ombyggnadsplanerna av slottet. I stället förespråkar de en ny, ändamålsenlig byggnad, en motsvarighet till Musikens hus.
Flera debattörer ansåg att diskussionen blandar ihop två separata ämnen ? å ena sidan en långsiktig lösning för konstverksamhetens lokalproblem och å andra sidan vilken verksamhet som slottet bör användas till. Förslag lades fram om att slottet skulle kunna vara en lämplig plats för museer ägnade historiska personer utanför konstvärlden, som drottning Kristina, Linné och Dag Hammarskjöld.
Att konst- och kulturfrågor har en väsentlig plats i framtidsfrågorna, snarare än att vara någon sorts dekoration i politiken, var samtliga åhörare överens om. Ledamöterna i kulturnämnden utlovade att det inte kommer att ta lika lång tid att få ett Konstens hus som det tog att få Musikens hus i Uppsala.