Veckans stora forskningsnyhet var att fyra nationalekonomer vid Stockholms universitet och Uppsala universitet anmälts för forskningsfusk och att de båda universiteten nu har bett en expertgrupp vid Centrala etikprövningsnämnden att yttra sig över anklagelserna.
Enligt anmälaren gäller fusket – eller oredligheten som det heter när forskare bryter mot vedertagna regler för hur forskning ska bedrivas – ett fall bland annat medvetet undanhållande av data som helt skulle ha förändrat slutsatserna av två studier. I ett gemensamt yttrande tillbakavisar de fuskanklagande forskarna, varav två är professorer vid Uppsala universitet, anklagelserna.
Här ska jag bara ta upp en av fuskanklagelserna och forskarnas bemötande av den. Det gäller en uppsats i facktidskriften Journal of Political Economy som kom fram till att allmänhetens attityder kring omfördelning av resurser blir mer negativa under perioder av omfattande invandring. Slutsatsen byggde på en av nio frågor från Svenska Valundersökningarna, som gällde attityden till en hypotetisk fråga om att minska de sociala bidragen.
Som jag har lärt mig finns en viss tågordning för hur man ska genomföra och redovisa vetenskapliga studier:
1. Man bestämmer sig för hur studien ska genomföras.
2. Man genomför studien enligt denna plan.
3. Man redovisar och diskuterar resultaten i en vetenskaplig publikation, och har någon avvikelse gjorts från forskningsplanen talar man om detta.
I sitt yttrande medger de utpekade forskarna att "tidiga utkast och konferenspresentationer" tagit upp även andra attitydfrågor från valundersökningarna, men att de efter diskussionerna bestämt sig för att utelämna dem i tidskriftsartikeln. Enligt dem har detta inte förändrat slutsatserna av studien.
Är det verkligen så? Skulle alla andra läsare än professor Per Pettersson Lidbom vid Stockholms universitet, som är den som anmälde sina kolleger för misstänkt forskningsfusk, ha kommit fram till samma slutsats om de fått ta del av alla resultaten? Och fick tidskriften och dess granskare veta vilka resultat som hade utelämnats innan uppsatsen accepterades för publicering?
Det ska bli intressant att så småningom få veta hur expertgruppen vid centrala etikprövningsnämnden – en jurist och fyra ledamöter med vetenskaplig kompetens, alla naturvetare – ser på detta. Jag törs inte satsa pengar på vilken gruppens slutsats blir, men har svårt att tro att forskarna helt kan undgå kritik för selektiv redovisning av data.