Vi har tidigare berÀttat att det Àr i princip omöjligt att fÄ en exakt dödssiffra till följd coronapandemin. Just nu Àr den totala dödligheten i landet dessutom lÀgre Àn vad som kan förvÀntas för Ärstiden, trots att dödsfall till följd av corona fortsÀtter att ticka in i statistiken.
Tomas Johansson, utredare pÄ SCB, sÀger att det inte gÄr att sÀga hur lÀnge den nuvarande underdödligheten kommer att hÄlla i sig.
â En stor del av den koncentrerade överdödligheten i april och maj kommer att följas av en lĂ€ngre periods underdödlighet. Men min gissning Ă€r att överdödligheten inte helt kommer att kompenseras av underdödlighet, sĂ€ger han.
PĂ„ ett Ă„r dör ungefĂ€r 90 000 personer i Sverige. Variationerna mellan Ă„ren Ă€r normalt sett inte sĂ„ stora. Det största hoppet i statistiken de senaste 40â50 Ă„ren kom 1993 dĂ„ 97 000 avled. Ă ret efter var det 91 000 som dog. Hittills i Ă„r Ă€r den rapporterade överdödligheten fram till den 26 juli 3 841 personer. För Uppsala lĂ€n Ă€r siffran 194 personer. Det Ă€r betydligt lĂ€gre Ă€n antalet rapporterade dödsfall i covid-19.
En rapport frĂ„n Region Ăstergötland som fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet ger en fingervisning om orsaken:
Journalerna för alla som enligt dödsorsaksintygen dött av covid-19 utanför sjukhusen i Ăstergötland granskades. Slutsatsen var att det bara var 15 procent av dem dĂ€r covid-19 varit den avgörande dödsorsaken. För 70 procent var covid-19 en av flera bidragande dödsorsaker medan 15 procent bedömdes ha avlidit av andra orsaker. 97 procent av de avlidna vars journaler granskats bedömdes ha betydande eller allvarlig skörhet.
Stefan FranzĂ©n, medicinsk direktör i Ăstergötland, sĂ€ger att gruppen som ingick i undersökningen Ă€r Ă€ldre och mer multisjuka Ă€n genomsnittet, och att en uppföljande studie av dem som avlidit pĂ„ sjukhus förmodligen kommer att ge nĂ„got annorlunda siffror.
â Det Ă€r en rimlig misstanke att mĂ„nga av dem som var med i gruppen som undersökts hade dött i alla fall under Ă„ret. Men Ă€ven om dödsfallet har tidigarelagts endast en kortare tid Ă€r det traumatiskt för de berörda, sĂ€rskilt som det varit begrĂ€nsade möjligheter att besöka patienten i det skedet, sĂ€ger Stefan FranzĂ©n.
Han sÀger ocksÄ att statistik frÄn andra omrÄden, med allt kortare inskrivningstider pÄ de sÀrskilda Àldreboendena, ger stöd för att mÄnga av de som rÀknas som avlidna i covid-19 vid landets Àldreboenden skulle ha dött ÀndÄ under den hÀr perioden.
Mikael Köhler, hÀlso- och sjukvÄrdsdirektör i Region Uppsala, sÀger att en granskning av covidfallen ska göras Àven hÀr i form av en sÄ kallad markörbaserad journalgranskning av slumpvist utvalda patienter, bÄde levande och döda.
â Men vi ska ta intryck frĂ„n arbetet i Ăstergötland och se om vi kan göra nĂ„got liknande. De verkar ha gjort det pĂ„ ett bra sĂ€tt, sĂ€ger Mikael Köhler.
Han sĂ€ger att resultaten frĂ„n Ăstergötland bekrĂ€ftar det han sagt tidigare:
â Det Ă€r först Ă€r nĂ€r man ser dödlighetssiffrorna över en lĂ€ngre tid som vi kan döma oss sjĂ€lva över hur vi har hanterat den hĂ€r pandemin, sĂ€ger han.
Har det varit för stort fokus pÄ dödstalen i debatten?
â Jag kan absolut hĂ„lla med om det. Det Ă€r klart att det finns enstaka individer som har fĂ„tt sitt liv förkortat alldeles för mycket. Men hos den stora majoriteten handlar det om en liten förkortning av sitt förvĂ€ntade liv, sĂ€ger Mikael Köhler.