Stefan Franzén, medicinsk direktör i Region Östergötland.
Vi har tidigare berättat att det är i princip omöjligt att få en exakt dödssiffra till följd coronapandemin. Just nu är den totala dödligheten i landet dessutom lägre än vad som kan förväntas för årstiden, trots att dödsfall till följd av corona fortsätter att ticka in i statistiken.
Tomas Johansson, utredare på SCB, säger att det inte går att säga hur länge den nuvarande underdödligheten kommer att hålla i sig.
– En stor del av den koncentrerade överdödligheten i april och maj kommer att följas av en längre periods underdödlighet. Men min gissning är att överdödligheten inte helt kommer att kompenseras av underdödlighet, säger han.
På ett år dör ungefär 90 000 personer i Sverige. Variationerna mellan åren är normalt sett inte så stora. Det största hoppet i statistiken de senaste 40–50 åren kom 1993 då 97 000 avled. Året efter var det 91 000 som dog. Hittills i år är den rapporterade överdödligheten fram till den 26 juli 3 841 personer. För Uppsala län är siffran 194 personer. Det är betydligt lägre än antalet rapporterade dödsfall i covid-19.
En rapport från Region Östergötland som fått stor uppmärksamhet ger en fingervisning om orsaken:
Journalerna för alla som enligt dödsorsaksintygen dött av covid-19 utanför sjukhusen i Östergötland granskades. Slutsatsen var att det bara var 15 procent av dem där covid-19 varit den avgörande dödsorsaken. För 70 procent var covid-19 en av flera bidragande dödsorsaker medan 15 procent bedömdes ha avlidit av andra orsaker. 97 procent av de avlidna vars journaler granskats bedömdes ha betydande eller allvarlig skörhet.
Stefan Franzén, medicinsk direktör i Östergötland, säger att gruppen som ingick i undersökningen är äldre och mer multisjuka än genomsnittet, och att en uppföljande studie av dem som avlidit på sjukhus förmodligen kommer att ge något annorlunda siffror.
– Det är en rimlig misstanke att många av dem som var med i gruppen som undersökts hade dött i alla fall under året. Men även om dödsfallet har tidigarelagts endast en kortare tid är det traumatiskt för de berörda, särskilt som det varit begränsade möjligheter att besöka patienten i det skedet, säger Stefan Franzén.
Han säger också att statistik från andra områden, med allt kortare inskrivningstider på de särskilda äldreboendena, ger stöd för att många av de som räknas som avlidna i covid-19 vid landets äldreboenden skulle ha dött ändå under den här perioden.
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala.
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala, säger att en granskning av covidfallen ska göras även här i form av en så kallad markörbaserad journalgranskning av slumpvist utvalda patienter, både levande och döda.
– Men vi ska ta intryck från arbetet i Östergötland och se om vi kan göra något liknande. De verkar ha gjort det på ett bra sätt, säger Mikael Köhler.
Han säger att resultaten från Östergötland bekräftar det han sagt tidigare:
– Det är först är när man ser dödlighetssiffrorna över en längre tid som vi kan döma oss själva över hur vi har hanterat den här pandemin, säger han.
Har det varit för stort fokus på dödstalen i debatten?
– Jag kan absolut hålla med om det. Det är klart att det finns enstaka individer som har fått sitt liv förkortat alldeles för mycket. Men hos den stora majoriteten handlar det om en liten förkortning av sitt förväntade liv, säger Mikael Köhler.