Uppsalas landsbygd har 268 föreningar som sköter om enskilda vägar. År 2018 tog de hand om skötseln av 65 mil landsväg. De flesta får någon form av bidrag för skötseln, antingen av staten, kommunen eller av båda. Det finns också ett 20-tal föreningar i större samhällen där kommunen äger marken. Föreningarna tar hand om både vägar, grönytor och lekplatser. De har betalt för större delen av vad skötseln kostar. Men nu vill kommunen sänka bidragen med i genomsnitt 23 procent eller tre miljoner kronor.
Det kan leda till kraftigt höjda avgifter för flera föreningar.
Peter Hellmér, som är väghållare i Ramstalunds vägförening, är mycket kritisk till förslaget.
– Det som oroar oss är att man vill sätta ett tak på 81 000 kronor om året för de bidrag vi kan få. Det bygger på ett genomsnitt av våra kostnader. Men kostnaderna varierar mycket mellan åren. Blir det en snörik vinter så kommer vi att tvingas höja föreningsavgiften med flera tusen kronor, säger han.
Han tar vintern 2013 som exempel. Då kostade snöröjningen föreningen 330 000 kronor. Om föreningen bara får 80 000 i bidrag fattas 280 000 kronor som föreningens 118 medlemmar ska täcka ekonomiskt.
– Det blir över 2 300 kronor per medlem och år. I dag betalar vi mellan 300 och 500 kronor. Det känns inte rätt att kommunen ska försöka spara pengar på vägföreningar som sköter om kommunens mark. Tidigare har vi fått alla kostnader betalda. Nu finns inga garantier för det, säger Peter Hellmér.
Kommunen vill också ta bort ett bidrag för administration och klippning av gräs. Det är 15 000 kronor om året.
– Samtidigt så ska vi redovisa hur vi använder våra pengar. Då har kommunen samma administration som tidigare. Vad sparar man på det, frågar sig Peter Hellmér.
Vad vill du att kommunen gör?
– Antingen så behåller man systemet helt orört som det är i dag eller så tar kommunen tillbaka huvudmannaskapet för skötseln. Vi blev tvingade att ta över den på 1990-talet.
Enligt Rickard Malmström (MP), ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden vid Uppsala kommun, är syftet att skapa ordning, reda och likvärdighet i bidragssystemet. Han poängterar att något beslut om förändringarna inte är fattat.
– Utredningen som gjorts visar att Uppsala kommun har mer generösa bidrag till vägföreningarna än andra kommuner i landet. Därför vill vi införa ett bidragstak, säger han.
Trots att det kan innebära stora avgiftshöjningar för medlemmarna?
– Ja. Som det är i dag har kommunens bidrag till vägföreningarna inneburit att de kan hålla mycket låga avgifter. Det är inte rimligt om man ser till alla skattebetalare.
Hur ska de kunna täcka kostnaderna vid en snövinter utan chockhöjning av avgiften?
– De måste bygga upp en ekonomisk buffert antingen genom höjda avgifter eller billigare väghållning, säger Rickard Malmström.
Om Uppsala kommun skulle ta över så tror han att kostnaderna skulle stiga.
– Då tvingas vi ta ut ökningen genom avgiftshöjningar. Föreningarna har bättre möjligheter att hålla kostnaderna nere än om kommunen skulle sköta vägarna. Men jag förstår att man reagerar, ingen vill ha en avgiftshöjning.
Ni tar bort bidraget för klippning av gräsmattor och administration. Varför då?
– Därför att vi vill renodla bidraget för väghållning.
Du säger att det ska bli rättvist, men är det rättvist? Det handlar ju om kommunens mark som vägföreningarna sköter?
– Alla som äger fastigheter där kommunal mark berörs har skyldigheter både i stan och på landsbygden. Alla regler är inte perfekta, men vi tror att det här ska bli mer rättvist.