Det visar en oberoende utvärdering. Nu drar Uppsala kommun lärdom av misstagen.
När bygget startade beräknades kommunens del av kostnaden för bygget till 272 miljoner kronor. Kommunens nota slutade dock på 480 miljoner, en ökning med 76 procent.
Flera delar av Resecentrum har blivit väsentligt dyrare än beräknat. Bygget av bangården blev 91 procent dyrare, Centralpassagen 93 procent dyrare, Strandbodgatan: 172 procent dyrare.
Att kalkylen inte höll har flera orsaker enligt utvärderingen. Dels gjorde Trafikverket sina kalkyler flera år innan avtal skrevs med kommunen år 2003. Det innebar att Trafikverket inte hade full kontroll på hur kostnaderna skulle utvecklas. Uppsala kommun gjorde visserligen en egen kalkyl. Men uppmärksammade inte bristerna i Trafikverkets kalkyl.
Fastighetskonsult Torkel Öste som gjort utvärderingen konstaterar att ingen kritisk granskning av projektets ekonomiska förutsättningar gjordes, trots att kommunen inte kunde räkna med att få fullt inflytande över byggprocessen.
Lena Hartwig (S) var finanskommunalråd och skrev under avtalet 2003.
– Att skriva på var en förutsättning för att få i gång bygget. Annars skulle det ha skjutits upp på obestämd tid. Det rådde politisk enighet om det vad jag kan minnas, säger hon.
Det tog dock inte lång tid förrän kostnaderna för projektet började stiga.
– Vi fick kalkyler från fastighetskontoret som ansvarade för projektet som visade att det fanns brister i upphandlingar och annat. Det stod klart att det skulle bli dyrare. Men då var det för sent.
Varför kollade ni inte Trafikverkets kalkyler innan byggstarten?
– Från politiskt håll förutsatte vi att fastighetskontoret hade kontrollerat och att det stämde med de underlag som fanns. Men sådana här projekt blir alltid dyrare än beräknat. Planeringen hade pågått i 16 år så man tycker att Trafikverket borde ha bra kalkyler.
Var det inte så att ni till varje pris ville få i gång projektet?
– Vi hade en station med infrastruktur från 1860-talet så jag tycker det var ett angeläget beslut att ta. Jag var själv länge tveksam till att vi skulle ta kommunala skattemedel för att finansiera ett statligt projekt. Men vi såg oss tvingade att göra det för att få i gång bygget.
Var det rätt mot bakgrund av kostnadsökningarna?
– Uppsala växer och vi behövde ett nytt Resecentrum. Jag tror att vi kommer att tjäna på bygget i längden. Men det är viktigt att studera hur det kunde bli så mycket dyrare så att det inte sker igen, säger Lena Hartwig.
I rapporten förklarar Trafikverket fördyringarna som en kombination av ökade stålpriser, längre byggtid, att projektet växte mer än beräknat, brister i projekteringen och en överhettad byggmarknad.
Uppsala kommun har dock dragit lärdom av det som skett.
– Hela upplägget med delfinansiering är under omprövning. Men i större projekt är det nödvändigt. Vi kan exempelvis inte klara att bygga ett spårvägsnät i Uppsala utan att staten är med och finansierar, säger Tom Karlsson direktör vid kontoret för samhällsutveckling.
De två tunnlar som planeras under järnvägen i centrala Uppsala ska också byggas av Trafikverket och delfinansieras av kommunen.
– Men där ska kommunen stå för en fast summa pengar. Det gör att Trafikverket får stå för alla fördyringar. Det är en lärdom som vi dragit. En annan är att inte ha delad projektledning. Det skapar bara otydlighet om vem som bestämmer och vem man ska prata med, säger Tom Karlsson.