Det är innebörden i den framtidsutredning för Uppsalas kommunala skolor som ligger på politikernas bord. Konsulten Jörhymed AB har gjort utredningen med sikte på att Uppsala ska bli en av landets bästa skolkommuner.
I dag är Uppsalas skolresultat svaga jämfört med likvärdiga kommuner. Med avstamp i den nya skollagen som ger rektorerna större ansvar och befogenheter ska rektorerna få ökat stöd så att de kan fungera som pedagogiska ledare. Det ska göra skolorna mer självstyrande och bädda för ?kraftigt förbättrade skolresultat inom två år?, lovar utredaren.
- För att nå dit måste vi genomföra en förändring som innebär att rektorerna avlastas sina administrativa uppgifter så att de kan vara ute i verksamheten. I dag är rektorerna administratörer. Nu ska de bli pedagogiska ledare. Vi blir först i landet med att skapa en sådan här organisation. Vår förebild är Hongkong. Där är rektorerna ute i klassrummen 80 procent av sin arbetstid, säger Cecilia Hamenius kommunalråd för (FP) och ordförande i Vård och bildning.
Hur mycket kommer Uppsalas rektorer att kunna vara ute i klassrummet?
- Det måste varje rektor avgöra själv. Tanken är att det ska finnas betydligt mer tid för pedagogiskt ledarskap. Det skapar en bättre skola med bättre studieresultat för eleverna.
Konkret innebär förändringen att kommunens skolkontor, division Utbildning och lärande, måste ta ett större administrativt ansvar än i dag för skolornas personalfrågor, ekonomi, it och marknadsföring. Dessutom ska kontoret hålla sig ajour med den pedagogiska utvecklingen så att rektorerna kan få stöd även i såna frågor.
- De ska kunna ta de tjänster de behöver i anspråk. Vill rektor veta hur man ska organisera Mattelyftet för att få bästa resultat så ska rektor kunna få stöd för det. Det innebär att vi måste organisera om i grunden för att klara att ge stödet. Men vi har redan det mesta av kompetensen i vår organisation, säger Cecilia Hamenius.
För Bolandgymnasiet, Katedralskolan och Jällagymnasiet, som i dag ingår i försöket med självstyrande kommunala skolor, föreslår utredningen en förlängning med två år. Samtidigt läggs nämnden för självstyrande skolor, NSS, ned. Utredaren befarar att den politiska styrningen blir för ?kontrollerande?, ?detaljstyrande? och ?dominant? med en nämnd för så få skolor. De självstyrande skolorna föreslås ligga under produktionsnämnden. Om två år ska samtliga skolors resultat jämföras i en utvärdering. Först då anser utredaren att det är dags att avgöra de fristående skolornas fortsatta öde.
Men frågan är politiskt känslig. Cecilia Hamenius vill varken säga ?bu eller bä? i sin roll som ordförande i vård och bildning. Partikamraten kommunalrådet Mohamad Hassan med ansvar för skolfrågor är skeptisk.
- NSS som nämnd behövs inte längre med den nya organisationen. Att vi skulle förlänga projektet för skolorna med två år förstår jag inte poängen med. Meningen är ju att alla skolor ska bli mer självstyrande, säger han.
Enligt de beslut som finns i dag ska försöket med självstyrande skolor avslutas vid årsskiftet.
- Vi är beredda att ta emot dem om det blir så, säger Cecilia Hamenius.
Inom de närmaste veckorna ska politikerna i Vård och bildning ta beslut om den nya organisationen. Det råder enighet över blockgränserna i frågan.