Det saknas också kuratorer och yrkesvägledare. Det anser Skolinspektionen i sin slutrapport om skolan i Uppsala som presenterades på Konserthuset på torsdagen.
Inspektionen listar en rad brister som kommunen som huvudman måste ta tag i för att uppfylla de krav som skollagen ställer. Ett av de viktigaste är att stoppa kränkande behandling så att barn och elever kan känna trygghet på den skola de går på.
– Rektorerna måste anmäla kränkande behandling till huvudmannen när de får reda på det så att man kan sätta in åtgärder. Det gjorde inte rektor på bland annat Gränbyskolan. Det finns också fall där anmälan gjorts men huvudmannen inte utrett kränkningarna och låtit bli att sätta in åtgärder. Det är allvarligt, säger utredare Kjell Gyllenswärd från Skolinspektionen.
Inspektionen konstaterar att många elever går ut grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Bara 76 procent av alla elever nådde målen förra året. Det är en procentenhet under genomsnittet i landet. Dessutom varierar resultaten stort mellan olika skolor. På vissa klarar bara 48 procent målen. På andra över 90 procent.
För att rätta till skillnaderna kräver Skolinspektionen bättre ledning och styrning av skolan.
– Det är vår viktigaste kritik. Man måste ha bättre kontroll på verksamheten. Tjänstemännen gör mycket utredningsarbete med analyser och enkäter kring skolornas resultat. Men det stannar där. Rektorerna vet inte hur de ska använda materialet för att sätta in åtgärder och politikerna kan inte använda det för att fatta bra beslut, säger Kjell Gyllenswärd.
En annan stor brist är att grundskolan knappt har några kuratorer och yrkesvägledare.
– Det är väldigt dåligt. Det är först i årskurs åtta eller nio som eleverna får träffa yrkesvägledare. Flera skolor har också dubbla rektorer. Det strider mot skollagen, säger Kjell Gyllenswärd.
Han tror att en stor del av problemen bottnar i kommunens ”otydliga” organisation med flera nämnder som har hand om skolfrågorna.
Alliansen tar till sig av kritiken och anslog så sent som i tisdags 15 miljoner kronor för att rätta till problemen.
– Hur pengarna ska användas blir en senare fråga. Men det behövs mer resurser. Kvalitetsarbetet har inte trängt ner till skolorna, säger Cecilia Hamenius (FP) ordförande i Styrelsen för vård och bildning.
Kommunalrådet Mohamad Hassan som basar över gymnasiet tar kritiken som ett bevis på att kommunens organisation inte fungerar.
– Det har jag sagt länge och det håller vi nu på att ändra på, säger han.
Det köper dock inte oppositionen. Både Vänsterpartiet och miljöpartiet anser att Skolinspektionen ger alliansen underkänt. Bristerna kan inte bara skyllas på den undermåliga organisationen utan också på att de ansvariga politikerna faktiskt inte tar sitt ansvar, anser partierna.
Cecilia Hamenius tycker inte att alliansen skyller allt på en dålig organisation.
– Vi har förstått att det inte fungerar bra och arbetar ständigt med skolan. Resultaten är på väg upp, säger hon.
Socialdemokraterna konstaterar att alliansen inte prioriterat yrkesvägledningen på grundskolan.
– Det är troligen därför som 800 gymnasieelever väljer nytt program det första året. Det är ett stort problem, säger Ulrik Wärnsberg (S).
Hur tror då Skolinspektionen att Uppsala kommer att klara kraven?
– Jag tycker läget är ganska bra ändå. Bristerna är inte jättestora och resultaten på många skolor är höga. Det finns mycket engagemang och kunskap i organisationen, säger Kjell Gyllenswärd.
Senast den 30 april ska Uppsala kommun redovisa vad som gjorts.