Sedan kommunen, under rödgrön ledning, infört en striktare bedömning av rätten till stöd har elever med stora behov fått kraftigt reducerade belopp. Elever som fått upp till 60 000 kronor per månad i stöd fick knappt något alls, något som bland annat gjorde att Kajan friskola tvingades lägga ned sitt gymnasium.
Alliansen har dock motsatt sig sänkningarna. Nu kräver de fyra partierna att kommunen i ett första skede satsar 10 miljoner kronor mer på de elever som har störst behov.
– Vad de rödgröna gör är att ta bort stöd för de som behöver det allra mest. Totalt har man sparat 26 miljoner kronor. Vi anser att samhället har ett särskilt ansvar för just den gruppen, säger Christopher Lagerqvist (M) som är talesperson för alliansen i Utbildningsnämnden.
I ett andra steg vill alliansen utreda hur mycket mer utöver tio miljoner kronor som ska återföras till elever med stora behov.
– Det måste utredas så att vi får ett seriöst underlag, det har inte de rödgröna partierna velat göra, enligt Christopher Lagerqvist.
Liberalerna vill att tydliga riktlinjer utarbetas för hur lagtexten ska tolkas. De som får tilläggsbelopp i enlighet med lagens minimikrav blir utan tillräckligt stöd, anser partiet.
– Det ska inte bero på vem som gör bedömningen om man får tilläggsbelopp eller inte. Vi vill att man ska tillämpa en generösare tolkning och ge fler elever stöd, säger Anna Manell (L).
Allianspartierna kommer i sina budgetförslag inför 2018 att närmare precisera hur stora belopp de vill satsa på elever med stora stödbehov.