Krävande ställa om till ekologiskt
Under 2009 ökade den jordbruksmark som håller på att ställas om till ekologisk odling med 71 procent i hela landet. Konsumenternas efterfrågan ökar, men omställningen för lantbrukarna är inte problemfri.
Krav- bönder, Urban och Margareta Olsson
Foto: Rolf Hamilton
- Den främsta orsaken till det är att länet har så många lantbrukare som långt tidigare gått över till Kravodling, säger Ann-Marie Dock Gustavsson på Jordbruksverkets regionkontor i Uppsala.
Men att ställa om både odling och boskapshållning till ekologiskt är krävande. På en gård i den lilla byn Ingvasta, strax utanför Alunda, bor lantbrukarna Urban och Margareta Olsson. För dem har det tagit två år att ställa om till ekologiskt. Det har inte enbart inneburit positiva förändringar. Bland annat har deras åkermark blivit mer sårbar. Tidigare har de kunnat kompensera ett exempelvis regnigt år med att köpa in foder till korna. Som ekolantbrukare finns har de nu ett mindre utbud av foder att köpa in. Dessutom är det dyrare än det gamla.
- Med Kravodlingen har vi fått byta till ekogödsel och det innebär att vi på spannmål nu bara får halva skörden kvar. Det innebär att vi inte längre kan vara självförsörjande, säger Urban Olsson.
Enligt Kravs regler är de nu även tvungna att öka sin markareal. Ekolantbruk kräver nämligen en högre andel mark per ko. Men det är dyrt att köpa mark. De som köper mark i dessa trakter kommer ofta från Stockholm eller Uppsala. För dem handlar det bara om penningplacering. Det är sällan en bonde köper mark i dag.
- Enda sättet för oss att få mark är genom arrenden. Och det kan vara osäkert eftersom de oftast är ett- eller tvååriga arrenden, säger Urban Olsson.
Bordercollien Molle visar oss ut mot ladugården. På taket hänger snön i drivor. Men där inne är det varmt och korna råmar. I november i år kan den första Kravmärkta mjölken levereras från gården i Ingvasta. I en box står det fyra kalvar som är runt tre månader gamla. De ser pigga ut.
- Det här innebär även en stor omställningen på djuren. För att få godkänt av Krav är vi nu tvungna att bygga om ungdjurens boxar, säger Margareta Olsson.
Men på sikt hoppas de på fördelar ekonomiskt. De inser att om det är ekologiskt som efterfrågas så måste de producera det.
- Vi ställer inte om av ideologiska skäl, utan för att anpassa oss till marknaden. Det går nästan inte med konventionellt lantbruk om man ska gör någon satsning framåt, säger Margareta Olsson.
Kanske känner de av den stora efterfrågan av ekologiskt i och med närheten till Uppsala och Stockholm. Dessutom är Uppsala en studentstad med mycket ungdomar. I dag utgör de en grupp som som har blivit mer ekologiskt medvetna.
- Det har blivit ett annat miljötänk nu, folk förknippar ekologiskt med bättre miljö, men därom tvistar de lärde, säger Margareta Olsson och ler.
På sikt tror hon att ekoodlingen kommer att öka, men för sin egen del ser hon det inte som en nödvändighet att handla Kravmärkt. Däremot har hon absolut ingenting emot det. Men hon vet att en del lantbrukare har väldiga fördomar kring ekologiskt.
- Jag tror att det handlar om tradition. Vi lantbrukare är nog väldigt traditionsbundna, säger hon.
Margareta Olsson tittar ömsint på en tvåmånaders kalv som står och äter i sin kätte.
- Men vi får inte glömma att omställningen även är en utmaning för oss och något som känns sporrande. På så sätt är det kul.
Så jobbar vi med nyheter